Nätstudier ger fler chansen

FÖRDJUPNING2006-01-17

Möjligheten att plugga via internet har breddat rekryteringen till högskolan. På nätuniversitetet finns ingen social snedrekrytering –många av nätstudenterna har arbetarbakgrund, bor i glesbygd och har barn, enligt Högskoleverket.

Fyrabarnsmamman Camilla Schmidt Birgersson är en av Sveriges nästan 40000 nätstudenter. Hon läser in en magisterexamen vid Mälardalens högskola.

– Det var nödvändigt att läsa på distans för att kunna kombinera studierna med familj och arbete.

Distans och distans... Camilla bor mindre än en kilometer från campus i Västerås. Och samtidigt som hon studerar arbetar hon på – Mälardalens högskola.

Men om inte alternativet att studera på nätet hade funnits hade det inte blivit några studier för henne just nu, konstaterar hon.

– Det ger en helt annan flexibilitet än om man läser på campus. Då är man bunden av föreläsningarna. Nu går jag på föreläsning när jag vill.

Ofta är det tidigt på morgonen under helgerna. Före sex är Camilla uppe och tar itu med studierna. Familjens fyra grabbar Markus, 17, Simon, 15, Daniel, 13, och Adam, 12, sover längre…

Bara hunderna är vakna

De enda som stiger upp med Camilla är de tre rhodesian ridgeback-tikarna Diva, Jassi och Comba.

– För den som är småbarnsförälder är det kanske vardagskvällarna man använder för att plugga, men för mig funkar helgen, säger hon.

Grabbarna får ställa upp de också. Under höstterminen har de haft varsin hundrastningsdag. Läsåret innan dess turades de om att laga mat, men det här läsåret funkar det inte med deras schema i skolan. När jag frågar dem om de tänker studera på högskolan är det ingen som har funderat i de banorna. Markus, som har ett och ett halvt år kvar på gymnasiet, vill helst ha ett jobb när han går ut.

Camilla har valt att plugga på halvfart utan studiemedel. Samtidigt som hon jobbar heltid, som projektanställd klinisk adjunkt.

Man klarar sig inte utan att arbeta samtidigt som man studerar, säger Camilla. Det gäller också studenterna som pluggar på campus. Studiemedel räcker inte, i synnerhet inte om man har familj.

– Och studierna ställer krav på familjen, oavsett om man läser på campus eller på distans.

Vill börja forska

Camilla har sedan tidigare en sjuksköterskeexamen med barnsjukvård som specialitet. Den gav henne de första 103 högskolepoängen. Sedan hon kompletterat med 17 poäng var det 40 kvar till magisterexamen.

Det hon läser på är en breddmagisterexamen i hälsa, lärande, utveckling, intervention – fördjupning avseende barn. Nu är det tio poäng kvar som ska fixas genom uppsatsskrivande i vår. Men det betyder inte att hon sedan har studerat färdigt.

– Jag vill verkligen läsa vidare, och när man inte har gått i skolan på så många år så är det jätteroligt. Min högsta önskan är att börja forska.

Camillas huvudämne är vårdvetenskap. Konkurrensen om att få en doktorandplats är hård.

– För forskarutbildning krävs att jag hittar ett projekt som passar min kompetens och nivå. Min inriktning är forskning kring barn och barns möjlighet att göra sin röst hörd.

Vad är då drivkraften – vad vill hon bli när hon blir stor?

– Måste man bli stor? Jag vill ha valfrihet att göra det jag tycker är roligt och stimulerande. Det är viktigt att få göra något som ger djup och mening åt tillvaron.

Kritik mot otillgängliga lärare

För några veckor sedan presenterades en undersökning bland nätstudenter som går en lärarutbildning vid Göteborgsuniversitet. Fyra av tio tyckte att lärarna var passiva och otillgängliga. Och enligt Myndigheten för Sveriges nätuniversitet ställer distansutbildning behovet av god pedagogik på sin spets.

Men Camilla känner inte igen sig i den undersökningen:

– Jag blev ledsen när jag läste om den. Men det är klart att det måste vara väldigt olika på olika universitet. Och det krävs mycket av den enskilda studenten – det går inte att läsa på distans om man inte har disciplin och organisationsförmåga.

– Distansstudier är bra om man vet vad man vill och har självdisciplin att lägga upp det schema som krävs – och följa det. Unga studenter behöver nog campuslivet för att utvecklas som människor – internetstudier är inte för den som kommer direkt från gymnasieskolan.

Mannen studerar också

Camillas distansstudier har fått följdverkningar också för maken Per-Olof Birgersson. Han är civilekonom och jobbar åt kommunen. Men just nu läser han på en breddmagisterexamen han också, i hälsoekonomi.

– Hans fru övertalade honom till det, säger Camilla och ler.

– Jag tänkte att han skulle ha större förståelse för mig om han också pluggade.

Per-Olof har också tio poäng kvar att avverka under våren. När jag frågar om bekantskapskretsen har respekt för att de klarar att studera på halvfart samtidigt som de jobbar heltid och tar hand om hus, fyra barn och tre hundar skakar båda på huvudet.

– De tycker nog mest vi är galna, säger Per-Olof.

När Camilla Schmidt Birgersson sätter sig med kurslitteraturen ligger   oftast resten av familjen kvar och sover. Men om inte också sönerna Markus, Daniel, Simon och Adam och maken Per-Olof Birgersson ställde upp i vardagen skulle det vara svårt att fören
Bild: Sören Fröberg
När Camilla Schmidt Birgersson sätter sig med kurslitteraturen ligger oftast resten av familjen kvar och sover. Men om inte också sönerna Markus, Daniel, Simon och Adam och maken Per-Olof Birgersson ställde upp i vardagen skulle det vara svårt att fören

Nätuniversitet

o 37 900 studenter studerade via internet hösten 2004. Det är mer än var tionde student.

o Bland nätstudenterna finns fler med arbetarbakgrund, fler föräldrar och fler som bor i glesbygd än bland de som studerar på campus.

o Medelåldern är högre bland de nätstuderande.

o Högst andel nätstudenter har högskolan på Gotland (50 procent), Blekinge tekniska högskola (45) och Mittuniversitetet (37).

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA