Giraffen som Royne Andersson själv fotograferat är ett av de 523 olika däggdjur som han sett under sina resor. ”Jag skulle tro att jag är den svensk som sett flest däggdjur och olika naturmiljöer i världen”, säger han.
Bild: Sofia Beijer
Giraffen som Royne Andersson själv fotograferat är ett av de 523 olika däggdjur som han sett under sina resor. ”Jag skulle tro att jag är den svensk som sett flest däggdjur och olika naturmiljöer i världen”, säger han.

Han samlar djurkryss

MIN FRITID2024-02-13

ST-medlemmen Royne Andersson har ett stort intresse för djur och natur, som tar honom till olika hörn av världen. Han samlar på observationer av däggdjur.

”Hittills har jag sett 523 arter av däggdjur, ungefär 10 procent av alla som finns. Jag har flera favoritobservationer, exempelvis röd panda i Kina, näbbdjur på Tasmanien, havsutter i Kalifornien, grönlandsval på Svalbard och etiopisk varg på höglandet i Etiopien. Det händer förstås att jag missar djur jag gärna hade sett. Men även att ha vistats i livsmiljön ingår i upplevelsen.

Inspiration till resorna får jag ofta från en sajt som heter Mammalwatching, som har fakta, en podcast, ett nyhetsbrev och en aktiv community där man kan läsa andras bloggar, reserapporter och få restips. Walesaren Jon Hall startade den inspirerad av den information som redan fanns om fågelskådning.

Själv har jag ett Excelark där jag dokumenterar däggdjurskryssen. Det är ett lärande eftersom jag också skriver upp det latinska namnet, släktskap och även annan information kring det djur som jag sett.

Jag får också många andra erfarenheter. Ett starkt intryck från mina resor är det växande hotet mot det naturliga och vilda. Framför allt för att vi är för många människor på vår planet. Som en känd ekolog uttryckte det: Varför kan vi inte dela upp världen? Hälften kan nyttjas av oss människor, en art, medan den andra hälften skulle avsättas för alla andra, närmare 10 miljoner arter.

Jag skulle tro att jag är den svensk som sett flest däggdjur och olika naturmiljöer i världen. En del har jag sett i Sverige. Men vårt land är artfattigt på grund av istiden, intensivt skogsbruk och hårt jakttryck, särskilt på stora rovdjur. Det är inte särskilt styggt att säga att vi inte har någon riktig natur kvar i landet, vilket är svårt att ta in för den breda allmänheten och även för många biologer.”

Royne Andersson

Ålder: 66 år.

Bor: Huskvarna.

Arbete: På Skogsstyrelsen. Tills nyligen avdelningsordförande för ST, nu redaktör för och författare till myndighetens böcker om skog och miljö.

Gör på fritiden: Reser världen runt för att se däggdjur och natur.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA