Mikrobiologen Eva gjorde lumpen på arbetstid

FÖRDJUPNING2006-06-21

Eva Larsson är mikrobiolog, molekylärbiolog och expert på harpest. Hon jobbar på Försvarets forskningsanstalt. Tills nyligen ingick hon i nationella insatsstyrkan.

Av:  Eva Spira

Varför var du med i nationella insatsstyrkan?

–Jag är van att hantera farliga bakterier i mitt arbete på FOI. I insatsstyrkan var uppdraget att undersöka om det skett något brott mot de konventioner som förbjuder användning av biologiska, kemiska och nukleära stridsmedel.

Det låter farligt.

–Ja det kan vara väldigt riskfyllt. Det krävs en enorm skyddsutrustning med täta dräkter och skyddsmasker. Efteråt ska man sköljas med saneringsmedel.

Men det handlar väl inte bara om smittrisker?

–Nej, men vi arbetar i grupp och det finns alltid militärer med. Dessutom har vi utbildats för att skydda oss själva och gruppen. Jag har lärt mig att hantera både en pistol och en AK 5.

Har du varit med i något krisområde?

Jag har varit med i insatsstyrkan i två år, vilket innebär att jag haft beredskap för att rycka in med sju dagars varsel. Men jag har aldrig varit uttagen i tjänst. Just nu kan jag inte vara med på grund av sjukdom i familjen, men jag kanske går med igen.

Du har gjort lumpen. Hur var det?

–Det var tufft! Jag gick en treveckors grundsoldatutbildning för utlandsstyrkorna. Det var fysiskt ansträngande att bära tung packning och en AK 5. Vi skulle marschera, åla, krypa och ligga i fält i regn och snöslask. Men det var roligt också. Vi blev ett väldigt sammansvetsat gäng. Man lär sig hjälpa varandra, det
fungerar inte att bara tänka på sig själv.

Hur är det att skjuta med AK 5?

–Jag var jättenervös i början och rädd för att göra något fel. Men vi hade bra lärare. När vi är ute och arbetar ska vi ha pistol och det är nästan värre. Risken för att en pistol avfyras av misstag är större än med ett gevär.

Du jobbar med harpest. Vad är det?

–Det är en bakteriesjukdom som smittar mellan människa och djur. Den har tidigare ansetts vara en typiskt norrländsk sjukdom, men finns även på andra håll – bland annat i Örebrotrakten. I Nordamerika är sjukdomen dödlig. I Sverige har vi en ofarligare variant.

Varför behöver nationella insatsstyrkan en expert på harpest?

–Harpest anses vara ett potentiellt bakteriologiskt vapen. Orsaken är att det behövs så få bakterier för att många människor ska bli sjuka.

Hur blir man smittad och vilka är symptomen?

–Sjukdomen sprids framförallt genom vatten och myggstick. Den symptom som vid influensa och svullna lymfkörtlar.

Usch, hur kan man skydda sig?

–Vi som jobbar med harpest är vaccinerade. Men ännu finns inget vaccin på marknaden.n

Eva Larsson är van att hantera farliga bakterier i sitt arbete. Här sköter hon om familjens får.<br>Foto: JAN LINDMARK
Eva Larsson är van att hantera farliga bakterier i sitt arbete. Här sköter hon om familjens får.<br>Foto: JAN LINDMARK
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA