Skyddsombudsmärket. Den symbol som finns i märket är en centrifugal­regulator, som är en mekanisk anordning för att hålla en maskins varvtal jämnt. Symbolen finns också i Arbetsmiljöverkets logotyp.
Bild: Arbetsmiljöverket
Skyddsombudsmärket. Den symbol som finns i märket är en centrifugal­regulator, som är en mekanisk anordning för att hålla en maskins varvtal jämnt. Symbolen finns också i Arbetsmiljöverkets logotyp.

Med rätt att stoppa arbetet

FÖRDJUPNING: SKYDDSOMBUD2016-02-10

Rätten för anställda att utse ett skyddsombud har funnits i över 100 år. Som representant för personalen har skyddsombudet långtgående rättigheter – exempelvis möjligheten att stoppa farligt arbete.

Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, men det finns också krav på att anställda ska delta i arbetsmiljöarbetet. För att det ska vara praktiskt genomförbart ska arbetsplatser med fem anställda eller mer utse ett skyddsombud.

Normalt sett utses skyddsombudet av facket. Men den som är skyddsombud är representant för alla anställda, oavsett om de är med i något fackförbund eller inte.

– Skyddsombudet ska vaka över att arbetsgivaren följer arbetsmiljölagen och samverka med arbetsgivaren i frågor som har koppling till arbetsmiljön, säger Mikael Syk, jurist på Arbetsmiljöverket.

Skyddsombudet har rätt att ta del av information om arbetsmiljön och att få delta i arbetet när arbetsgivaren planerar en omorganisation eller förändringar av lokalerna.

I en farlig situation har skyddsombud rätt att gripa in och lägga ett skyddsstopp.

– Om det är allvarlig fara för arbetstagares liv kan skyddsombudet besluta att arbetet avbryts i avvaktan på att Arbetsmiljöverket ska inspektera arbetsplatsen och fatta ett beslut om skyddsstoppet ska kvarstå eller hävas.

I fall som inte är akuta ska skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren om hen upptäcker något som behöver åtgärdas. Om arbetsgivaren inte åtgärdar bristerna kan skyddsombudet göra en så kallad 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket.

– Arbetsmiljöverket är då skyldigt att göra en inspektion på arbetsplatsen för att ta ställning till skyddsombudets begäran och fatta beslut om eventuella åtgärder, säger Mikael Syk.

Den psykosociala arbetsmiljön har blivit sämre

Många av STs skyddsombud vittnar om arbetsmiljöproblem. Den psykosociala arbetsmiljön har blivit sämre och hot och våld är ett problem på många arbetsplatser.

I en enkät svarade skyddsombud på ST-arbetsplatser i december 2014 på frågor om fysisk och psykisk arbetsmiljö. Rapportförfattaren Marie Martinsson, utredare på ST, tycker att det mest anmärkningsvärda är att den psykosociala arbetsmiljön har försämrats sedan den förra mätningen gjordes, 2012:

– 23 procent av skyddsombuden anser att den psykosociala arbetsmiljön är dålig eller till och med mycket dålig. Stress, liten möjlighet att påverka och brister i ledarskap är de största problemen.

ST lyfter i rapporten också fram att många skyddsombud vittnar om att anställda utsätts för hot, våld och trakasserier. På de arbetsplatser där det förekommit svarar en majoritet av skyddsombuden att det har påverkat tjänsteutövningen.

– Detta är mycket allvarligt då det sätter rättssäkerhet och demokrati ur spel, säger Marie Martinsson.

1 800  

  • Så många huvudskyddsombud, skyddsombud och arbetsmiljöombud finns det bland STs medlemmar.

Ombud för säkerheten på arbetet har funnits i mer än 100 år

1912. Anställda får rätt att utse ombud som får påtala brister i säkerheten när Yrkesinspektionen besöker arbetsplatsen. Dessa kallas arbetarombud.

1931. Ombuden får rätt att vända sig direkt till ledningen och till Yrkesinspektionen även mellan inspektionerna.

1938. Benämningen skyddsombud införs.

1949. Skyddsombudens roll stärks genom en ny arbetarskyddslag.

1967. Möjligheten att utse ett huvudskyddsombud införs.

1970-tal. Skyddsombuden får rätt att stoppa arbete vid överhängande fara.

1991. Skyddsombud får rätt att delta i planeringen vid förändringar av arbetsorganisationen.

ÄMNEN:

Skyddsombud
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA