Kvinnor får lära sig att söka jobb
Vissa dagar är det trängsel framför de få datorerna på arbetsförmedlingscentret i Riga. Här finns relativt hyggligt med jobb. I andra regioner kan arbetslösheten vara uppåt 50 procent.
Arbetsförmedlingscentret i Riga, som ligger i en stor vit byggnad, öppnades i oktober 1998. Valda Hudcenko visar oss runt.
På detta liksom på alla stora jobbcenter kan arbeten sökas via dator och i ett av mottagningsrummen står två. Normalt är här överfullt av människor, men när vi kommer har dagens rusch förbytts till stiltje. Det är fredagseftermiddag.
– Ryktet hjälper oss, vi bli mer och mer populära. Fler och fler arbetsgivare hör också av sig, berättar hon.
– Hur lyckas förmedlarna i sitt jobb? undrar jag.
Här suckar vår vägvisare. Hon tror att man lyckas bra men någon statistik finns inte. Den kanske kommer någon dag…
Vid det här laget har vi hunnit igenom det idag ganska tomma centret, träffat på ett antal anställda som har informationsmöte och kliver plötsligt, oannonserade, in i en pågående kurs.
Här lär sig 14 kvinnor att söka jobb. De ska skapa sig en egen ”image”, får jag förklarat för mig. Och de ska kunna skriva sitt CV efter kursen.
En av dem är Galina Olrova, 48 år. Hon har varit med i en vecka och tycker att hon nu känner sig bättre förberedd på att söka jobb.
– Psykologiska konsulter har undervisat i tre dagar och vi har lärt oss om lagstiftningen, att argumentera och kommunicera, upplyser hon.
Hon kan tänka sig att söka jobb som exempelvis butiksbiträde, medan kollegan bredvid siktar på ingenjörsjobb. Den sistnämnda har universitetsstudier i fysik bakom sig, har varit arbetslös i ett år och tror att det blir svårt att få nytt jobb.
– Bra kurs, alla behöver den. Den ger mer självförtroende, tycker hon.
Zevgenija Martinsone är 49 år, har tidigare arbetat som städerska men är egentligen lärare. I sex månader har hon varit utan jobb. Hon är tvåspråkig och gift med en lett. Barnen talar bra lettiska, berättar hon och fortsätter:
– Jag är utbildad vid universitet i Kazachstan och är lärare i ryska och filologi. Min examen är från 1973 och kunskaperna är därför gamla. Mitt problem är inte att jag är rysktalande. Jag talar ju lettiska också, har bott här i åtta år och känner mig som lettiska.
Hon tror ändå att det blir svårt att få jobb. Kursen uppskattar hon, den gör henne mindre nervös för att söka jobb.
– Det känns bra och är stimulerande att visa upp egna kvaliteter, som säkert redan finns. Men jag vill förbättra min engelska så att jag kan undervisa barn privat.
– Vi sätter människor i arbetsmarknadspolitiska åtgärder men arbetslösheten sjunker ändå inte, säger centrets föreståndarinna Vija Racinska och skrattar lite uppgivet.
Riga har lägsta arbetslösheten i landet, men antalet registrerade arbetslösa är ändå högt, 18000.
– Mörkertalet är stort och det är svårt att veta hur stort, konstaterar hon.
I jordbruksområdena försöker folk överleva även om jobb saknas. Vija Racinska gissar att arbetslösheten där kan vara runt 50 procent på sina håll.
Eftersom de flesta lediga jobben finns i Riga spelar de offentliga större roll i andra regioner. Ett stort problem i Riga är istället att många invånare inte kan lettiska utan talar exempelvis endast ryska.
– Då är inga erbjudanden om jobb möjliga, förklarar Vija Racinska.
Enligt lag finns tre kunskapsnivåer i lettiska språket och vissa jobb kräver kunskaper på en viss nivå. Många vill lära sig lettiska men möjligheter att finansiera kurser i det saknas.
År 2000 anordnade centret i Riga jobbsökarkurser för nästan 3400 personer, drygt 2700 personer deltog i kurser – i bokföring, ekonomi, för elektriker och byggnadsarbetare. Särskilt populära program var främst datorkunskap och management/ företagarkurser.
– Många vill starta eget, förklarar Vija Racinska.
Vad arbetsgivarna söker är butiksbiträden, anställda till lätt industri, textilindustri och exempelvis till försäkringsområdet (försäkringsagenter). De sistnämnda jobben är inte populära, betalning ges som provision.
Till lätt industri söks 11000 personer. Här kan arbetsförhållandena vara väldigt olika men det rör sig om hårt arbete och låga löner. Äldre får inga jobb och de yngre vill inte ha dem, särskilt inte i Riga, summerar hon.
Hon har varit på flera kurser, anordnade av svenska Arbetsmarknadsverket. Vad tycker hon är lämpligt för Lettland att ta efter?
– Arbetsmarknadspolitiska åtgärder – särskilt yrkesutbildning. Idén med målstyrning är bra och vi försöker använda oss av den, men – här är det skillnad mot Sverige. Ni får en klumpsumma som ni själva bestämmer hur ni ska använda. Vi får uppgifterna från ett håll och pengarna från ett annat.
Bättre vore, menar Vija Racinska, om ett arbetscenter fick pengarna och kunde använda dem flexibelt. Olika center har olika behov.
Fotnot: CV, curriculum vitae (latin) = levnadslopp, betyder här meritförteckning.
AMS-projekt
AMS International Cooperation, en liten resultatenhet inom AMS, ansvarar för projekt i andra länder, främst Östeuropa. Projekten bekostas med SIDA-pengar. Hittills har man bl a arbetat med de baltiska staterna, Polen, Ryssland, Slovakien, Slovenien, Moldavien men även Georgien, Armenien, Kina och Nordafrika.
I Baltikum har arbetet från svensk sida organiserats så att en viss länsarbetsnämnd (LAN) arbetar med ett speciellt land. Redan 1992 startade samarbete mellan AMS och dess lettiska motsvarighet, the Latvian State Employment Services (LSES). Svenska experter har bidragit till att bygga upp LSES.
Från april 1998 har LAN i Östergötland utbildat sina lettiska kolleger i arbetsförmedling, hur åtgärder ska organiseras för arbetslösa men även i målstyrning och jämställdhet. I städerna/orterna Cesis och Ludza, har två modellkontor för arbetsförmedling byggts upp med kundmottagning, kurser och självbetjäning för arbetssökande. Utbildning har skett både i Sverige och på plats i Lettland. Projektet har kostat 2,5 miljoner kronor.
Ett nytt projekt diskuteras. Det går ut på att införa målstyrning – seminarier planeras för 28 anställda. Ytterligare tre modellcentrer ska byggas upp i olika regioner med olika marknadsförhållanden. Bland annat ska konkreta metoder utvecklas för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Även kontakterna med arbetsgivare ska utvecklas. Slutligen planeras studieresor för LSES-anställda till svenska AMS.
Fakta
Arbetslöshet:
Hela Lettland: 8 procent arbetslösa. Riga: 3,8 procent eller 18 000 registrerade. Mörkertalet är sannolikt stort. Av högutbildade är 16 procent arbetslösa i Riga – 6 procent i hela Lettland.
Arbetslösheten kan skilja sig mycket mellan olika regioner. På en del håll kan den var över 50 procent.
Genomsnitt i de tre baltiska staterna: beräknas till 12–14 procent, inklusive mörkertal.
Arbetslöshetsersättning:
Utgår i högst nio månader, minskar i storlek var tredje månad. Den som tackar nej till arbete två gånger i rad förlorar ersättningen. Krav: att ha arbetat i minst ett år. Antal arbetslösa som får ersättning: 48 procent.
