"Kvinnan har alltid funnits i bakgrunden"

FÖRDJUPNING2006-01-17

Teresia Blind, ST-medlem av äkta sameätt har en spännande blandning av jobb. Ena dagen fångar hon renar och den andra administrerar hon arbetsförmedlingen i Karesuando/Vittangi.

Hur blev du renskötare?

– Jag kallar mig inte det. Renskötsel är min bisyssla. Det är en livsstil, som jag vuxit upp med. För mig är det ingen riktig sommar om jag missat kalvmärkningen.

Du ska vara med ”på rengärde”. Vad menas med det?

– Det är när renarna samlas ihop inför märkning och liknande. Egentligen är rengärde den inhägnade platsen där vi arbetar. Mina föräldrar brukar höra av sig dagen innan det är dags. Nu närmast ska jag åt Parkalombolohållet, det ligger inom vårt vinterbetesområde.

Hur ofta är du på rengärde?

– På sommaren bokar jag två veckors semester för kalvmärkningen, på vintern blir det flera enstaka dagar.

Inom vilket geografiskt område arbetar du med renar?

– Ett ganska stort. I Kiruna/ Pajala kommun finns en del av våra betesområden, så dit åker jag bil och snöskoter på vintern och om sommaren motorcykel. Det kan bli ganska långa dagsturer på vintern, cirka 32 mil i vardera riktningen.

Hur går jobben att kombinera?

– Jag arbetar vid arbetsförmedlingen som ekonomihandläggare för kontoren i Karesuando, Kiruna och Gällivare. Där har jag förstående arbetskamrater och en chef som tillåtit mig ta ledigt med kort varsel. Men även om det ordinarie arbetet går först anpassar man hela livet till renskötseln. Bil, utrustning och kläder måste klara friluftslivet. Så det blir inga tjusiga kappor…

Finns det några likheter i krav på de båda jobben?

– De går inte att jämföra. Renskötsel är fysiskt krävande och vissa dagar kan det bli jobb dygnet runt. Man måste nog ha anlag för det. Enligt traditionen är det ett manligt yrke, kvinnan har alltid funnits i bakgrunden. Så som jag hjälper till är det OK men annars är det nog svårt för en kvinna att kombinera familjeliv och renskötsel på heltid. Men exempel finns.

Fångar du ren med lasso?

– Ja, jag fångar in och håller fast, pappa märker mest. Renen är egentligen ett vilt djur, den är ganska envis och har mycket egen vilja.

Hur många renar har ni?

– Det är som att fråga hur mycket du har på bankkontot. Så det svarar jag inte på.

Vad är roligast med renskötsel?

– Gemenskapen. Vi samer har nog mer släktkänsla än svenskar i allmänhet och är ofta också arbetskamrater. Det beror nog på den samiska kulturen.

Vad tror du om renskötselns framtid?

– Det ska mycket till om den ska överleva på längre sikt. Jag hoppas att den gör det i någon form. Renköttspriserna har gått neråt och allt omkring näringen blir dyrare. När pappa började sitt yrkesliv var det skidor som gällde. Nu måste man ha bil, snöskoter, släpvagn med mera. De flesta är idag mer eller mindre fast boende och också det kostar. Som det ser ut idag tror jag inte att någon av oss syskon kommer att ta över efter min far.

»Renen är egentligen ett vilt djur. När den här bilden skulle tas snurrade renen runt så att fotografen blev orolig för att komma 
i vägen för de stora hornen«, berättar Teresia Blind.<BR>Foto: KENNETH PAULSSON
Bild: Kenneth Paulsson
»Renen är egentligen ett vilt djur. När den här bilden skulle tas snurrade renen runt så att fotografen blev orolig för att komma i vägen för de stora hornen«, berättar Teresia Blind.<BR>Foto: KENNETH PAULSSON
Teresia Blind<BR>Foto: KENNETH PAULSSON
Bild: Kenneth Paulsson
Teresia Blind<BR>Foto: KENNETH PAULSSON

ÄMNEN:

Arbetsmarknad
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA