Så skadligt är stillasittande för hälsan
I många tjänstemannayrken är det vanligt att sitta stilla under en stor del av arbetsdagen. Forskning visar att det påverkar hälsan negativt på många sätt. Att ta rörelsepauser är ett sätt att minska hälsoriskerna.
- Ökar risken för sjukdom
Forskningen är entydig: Att sitta stilla är inte bra för hälsan. Långvarigt stillasittande ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa former av cancer. Risken att drabbas av sjukdom är extra stor för den som sitter mer än åtta till nio timmar om dagen.
- Ryggen tar stryk
Enligt Arbetsmiljöverket är långvarigt stillasittande och arbete i obekväma arbetsställningar den näst vanligaste orsaken till arbetsrelaterade besvär. Forskning visar att risken för rygg- eller nacksmärta är lägre för den som sitter mindre än 75 procent av arbetstiden eller reser sig ofta. Även mjukdelar som muskler, senor, brosk och ledband påverkas av långvarigt sittande.
- Hjärnans funktioner försämras
Stillasittande är inte heller bra för hjärnans kognitiva funktioner, som minnet och förmågan att fokusera. Det beror bland annat på att fysisk aktivitet ökar kroppens produktion av ett protein som stimulerar nyproduktion av nervceller i hjärnan.
- Syresättningen minskar
Att sitta lite ihopsjunken gör att mängden syre i lungorna minskar. Trycket som uppstår i den krökta ryggen klämmer på vener, artärer och nerver, vilket i sin tur begränsar nervernas signalförmåga och blodcirkulationen. Den som sitter mycket kan få svullna ben och domningar i ben och händer.
- Upplevelsen av hälsa påverkas
Det är inte bara den faktiska hälsan som påverkas av stillasittande, utan också hur man upplever sin hälsa. En svensk studie från 2021 med 45 000 deltagare visade att personer som satt maximalt 75 procent av arbetstiden hade lägre risk att uppleva sin hälsa som dålig, jämfört med dem som satt ned nästan hela tiden.
- Riskerna kan minskas med rörelse
Riskerna med långvarigt stillasittande minskar om man utövar pulshöjande fysisk aktivitet. Enligt Folkhälsomyndigheten finns också vetenskapligt stöd för att rörelsepauser minskar riskerna – däremot ger forskningen inte någon skarp tidsgräns för hur ofta man behöver ta paus. Arbetsmiljöverket rekommenderar att den som jobbar ska ta en rörelsepaus varje halvtimme.
Få arbetsgivare riskbedömer stillasittande
Det är arbetsgivaren som ansvarar för att arbetet och arbetsplatsen utformas så att hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar undviks. Arbetsgivaren ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma risker. När Arbetsmiljöverket nyligen inspekterade nära 1 400 arbetsställen, resulterade det i drygt 600 meddelanden med krav på att åtgärda brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Vanligast var brister i arbetsgivarens rutiner för att undersöka, bedöma och åtgärda de risker som långvarigt stillasittande arbete kan innebära.