Så funkar A-kassan
För att möta en ökande arbetslöshet i coronapandemins spår har reglerna i a-kassan ändrats. Här är de regler som nu gäller om du blir arbetslös.
-
Tillräcklig arbetstid krävs
För att få inkomstbaserad ersättning krävs att man varit medlem i a-kassan tillräckligt länge och arbetat tillräckligt mycket. Enligt huvudregeln ska du ha jobbat 80 timmar per månad under minst 6 månader det senaste året. Viss tid med föräldrapenning kan få räknas in. Det finns möjlighet att kvalificera sig även med mer oregelbunden arbetstid – den gränsen har nu sänkts till 420 timmars arbete under en sexmånadersperiod, med minst 40 timmar varje månad. -
Kortare medlemstid räcker
Normalt behöver man vara medlem i a-kassan i 12 månader för att få inkomstbaserad ersättning. Men under mars till december i år räknas varje månad då du är medlem i a-kassan som fyra månader. -
Karensdagarna tas bort
I ersättningssystemen räknas du som arbetslös från den dag du anmäler dig till Arbetsförmedlingen som arbetssökande. Den som blivit arbetslös på grund av arbetsbrist eller sjukdom har tidigare haft en karenstid på sex arbetsdagar, men den har nu tillfälligt tagits bort. Vid egen uppsägning är du normalt avstängd från a-kassan i 45 dagar. -
Taket har höjts
Ersättningen i a-kassan kan vara upp till 80 procent av tidigare inkomst de första 200 dagarna, och därefter 70 procent. Men det finns ett tak, vilket innebär att många får en mindre andel av sin lön. Det var tidigare 910 kronor per ersättningsdag, men har nu tillfälligt höjts till 1 200 kronor. Därmed kan man få cirka 26 400 kronor i månaden före skatt. -
Avtalsförsäkringar kompletterar
Kollektivavtal kan ge ersättning utöver a-kassans tak vid arbetslöshet. Anställda på statliga myndigheter som haft tillsvidareanställning får totalt cirka 80 procent av tidigare lön de första 200 dagarna, därefter 70 procent. Många anställda i privat sektor kan få upp till 75 procent de första 130 dagarna, därefter 70 och senare 50 procent. -
Många fack erbjuder inkomstförsäkring
Många fack har en inkomstförsäkring. STs basförsäkring kompletterar a-kassan upp till 80 procent av tidigare lön i 150 dagar. Stödet kan vara aktuellt för privatanställda medlemmar och statligt anställda med tidsbegränsade anställningar. -
Det finns en bortre gräns
A-kassa betalas ut i maximalt 300 dagar. Den som har barn under 18 år hemma kan få ytterligare 150 dagar. Därefter kan den som deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och är medlem i a-kassan få aktivitetsstöd från Försäkringskassan. -
Lägre belopp till den som inte är medlem
Den som inte varit medlem i en a-kassa tillräckligt länge, men arbetat tillräckligt mycket, kan få så kallad grundersättning.
Beloppet har nu tillfälligt höjts till 510 kronor per dag – motsvarande drygt 11 000 kronor i månaden.
Det går att välja a-kassa
Det finns 25 a-kassor i Sverige. Vissa av dem är öppna för alla som arbetar, men de flesta är specialiserade på vissa yrkesgrupper eller branscher. Alla a-kassor utom en, Alfakassan, har kopplingar till fackförbund, men de är fristående organisationer och det går att vara med i a-kassan utan att vara med i facket och vice versa. Ersättningen från a-kassan är reglerad i lag och densamma oavsett vilken a-kassa man är medlem i.
Obligatoriskt eller frivilligt
I Sverige är anslutning till a-kassan frivillig, en modell som ifrågasatts och utretts flera gånger. De som förespråkar en obligatorisk försäkring jämför ofta med sjukförsäkringen och trafikförsäkringen, som inte kan väljas bort. Anhängarna till dagens system brukar framhålla att det är kostnadseffektivt och att kopplingen till facket stärker den svenska kollektivavtalsmodellen.
75 000
75 000 personer är med i STs a-kassa. Det är en av de a-kassor som har lägst avgift, 110 kronor i månaden. STs a-kassa är en självständig organisation, men Fackförbundet ST utser tillsammans med Försvarsförbundet och Tull-Kust de flesta av ombuden till den årliga stämman.
Tog namn efter blankett
UB40, kanske mest kända för sin hit Red Red Wine, är förmodligen det enda bandet i världen som tagit sitt namn från en a-kasseblankett. När bandet bildades i slutet av 1970-talet använde brittiska arbetslösa blanketten vars förkortning utläses ”Unemployment Benefit, Form 40” för att söka ersättning.
Flera ändringar i regelverket
-
1 januari 2007
Flera försämringar av villkoren i a-kassan träder i kraft: kraftigt höjd avgift, sänkt ersättning och skärpta krav för ersättning. Omkring en halv miljon människor lämnar a-kassorna i samband med förändringen. -
1 juli 2009
Avgiften till a-kassan sänks med cirka 50 kronor i månaden och det görs tillfälliga lättnader i kvalificeringskraven. -
7 september 2015
A-kassans tak höjs från 680 till 910 kronor per dag de första 100 dagarna, den första höjningen sedan 2001. Tre av tio arbetslösa – mot tidigare en av tio – får ut 80 procent av sin tidigare inkomst. -
1 januari 2017
Deltidsarbetslösa får rätt att stämpla 60 veckor, mot tidigare 75 dagar. -
2 juli 2018
Antalet karensdagar i försäkringen minskas från sju till sex. Nya regler innebär också att fackliga och politiska förtroendeuppdrag ska vara inkomstgrundande för a-kassa. -
30 mars 2020
Regeringen lägger fram förslag om att det tillfälligt ska bli lättare för arbetslösa att få a-kassa, på grund av den ökade arbetslösheten i coronapandemins spår. -
15 maj 2020
En utredning som på regeringens uppdrag tar fram förslag på en ny arbetslöshetsförsäkring ska lämna sitt betänkande.