Kassorna bör bli statliga
Ena dagen på försäkringskassan i Östersund, nästa på kassan i Kalmar. Det är bråda dagar för ensamutredaren Hans-Eric Holmqvist, som snart ska lämna sina första förslag till ny organisation och ansvarsfördelning mellan försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket.
Till Kalmar kom han i ösregn dagen före Valborg och möttes av väl förberedda representanter för kassans ledning, styrelse och personal. Även ST-sektionen fick en timme med utredaren.
Hans-Eric Holmqvist räknar med att besöka ungefär en tredjedel av landets 21 försäkringskassor innan det är dags för ANSA-utredningen (utredningen Angående SocialförsäkringsAdministrationen) att lämna sin första delrapport i mitten av juni. Därefter hinner han kanske med ytterligare några kassor under hösten. Slutrapport ska levereras i november.
De försäkringskassor Hans-Eric Holmqvist besöker under våren har valts ut med tanke på geografisk spridning, storlek och eventuellt pågående försöksprojekt.
Ser du stora skillnader i försäkringskassornas förutsättningar att utföra sitt arbete?
– Ja, förutsättningarna ser onekligen olika ut. Därför är det till exempel viktigt för mig att se hur rutinerna fungerar kring det nya IT-system, som nu har tagits i bruk, och att jag kan tala med dess användare.
Hans-Eric Holmqvist har naturligtvis redan fått en del förklaringar till den kritik som riktats mot försäkringskassorna, men han betonar att hans uppgift i första hand inte är att hantera kritiken utan att ta fram och beskriva en organisation som kan klara framtida krav.
Dessa är delvis desamma som idag, men de är framför allt fler. Redan kända är till exempel problemen som beror på de anställdas stigande ålder och på att många redan är på väg att lämna organisationen. Samtidigt ska nya handläggare, utredare och rehabiliterare skolas in och fås att stanna kvar. Dessutom ska konceptet för 24-timmarsmyndighet genomföras.
– Huvudmålet för mitt uppdrag är att göra försäkringskassan till ett begrepp som uppfattas på samma sätt, som en och samma myndighet, överallt i landet.
Du tänker alltså föreslå att kassorna förstatligas?
– Ja, det tänker jag göra. Organisationerna för dagens administration av socialförsäkringarna – en folkrörelsepräglad sjukkassedel och en statlig pensionsadministration – måste nu ”giftas ihop”, säger Hans-Eric Holmqvist.
Ett förstatligande kommer att innebära central styrning och ett centraliserat ansvar för och stöd till det arbete försäkringskassorna utför. Idag är försäkringskassorna självständiga offentligrättsliga organ, vilket – enligt vad som ofta lyfts fram i debatten – kan leda till att försäkringen tillämpas olika i olika delar av landet.
Med ett förstatligande ökar även förutsättningarna att skapa kompetens och kunnande kring alla frågor, en kompetens som gäller uppifrån och ned, tror Holmqvist.
– RFV måste också bättra på sina bristande kunskaper om försäkringskassornas verksamhet. Jag tror att en sammanhållen organisation dessutom innebär att man kan erbjuda ett helt annat stöd till handläggningen och, inte minst, en enhetlig personalpolitik.
Vad händer med kassornas förtroendevalda?
Hans-Eric Holmqvist bekräftar att representanter för kassastyrelserna redan framfört sin oro över vem som ska representera medborgarna, vara deras ögon, om kassorna förstatligas.
Denna oro ska naturligtvis hanteras seriöst, säger Holmqvist, i synnerhet som socialförsäkringarna omsätter en tredjedel av statens budget.
Pågående utvecklings- och samarbetsprojekt med t ex länsarbetsnämnder och landsting innebär att man förbrukar en del pengar som riksdagen från början har anvisat för sjukförsäkringen. Medborgarinsyn måste därför kunna garanteras.
– Regeringen vill inte ta bort förtroendemannainflytandet. Personligen har jag ännu inte tänkt färdigt, men jag ser inte associationsformen som det avgörande, däremot rollen de förtroendevalda kommer att ges.
Hur mycket bryr du dig om vad facket säger?
– Väldigt mycket. När jag analyserat direktiven till utredningen, har jag alltid påpekat att det finns två perspektiv på uppdraget: medborgarnas och personalens. Medborgarna ska garanteras rättssäkerhet, lika behandling och effektivitet, personalen en sammanhållen och gemensam personalpolitik, som innefattar gemensamma satsningar på arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Kan en sammanhållen organisation till och med bidra till minskad ohälsa bland försäkringskassornas anställda?
– Det är möjligt. Jag tror att tydliga organisationer, där ansvar och befogenheter stödjer varandra, får människor att må bättre.
Du talar om medborgarperspektiv. Hur stämmer förslaget att centralisera arbetsskadorna till några få orter med detta perspektiv?
Olika typer av förmåner skapar olika grad av behov av kontakt med den försäkrade. I vissa fall, t ex vid rehabilitering eller för att bedöma behovet av handikappstöd, är personlig kontakt ett måste. Andra ärenden kan däremot med fördel, och med hjälp av dagens teknik, handläggas på distans, säger Hans-Eric Holmqvist och glider in i en försiktig politikerroll:
– Viktigast för den försäkrade är att man kan nå någon på försäkringskassan, när behov finns – och att det blir rätt. Om handläggaren då finns på hemorten, i regionen eller på annat håll i landet spelar mindre roll.
ANSA-utredningens uppdrag
Dagens socialförsäkringsadministration har stora brister i tillämpningen av gällande regler, allvarliga kvalitetsbrister, långa handläggningstider och otillräcklig ledning, kontroll och styrning.
ANSA-utredningen väntas komma med förslag om hur man skapar tydliga normer och en tydlig tillsyn, når nationell samsyn för att fatta likformiga beslut, åstadkommer ett tydligt ledningsansvar, gemensam verksamhetsutveckling och personalpolitik.
Sammanlagt 19 sakkunniga och experter från olika departement, försäkringskassor, Riksförsäkringsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen m fl bistår utredningen.
En av experterna är Börje Johansson på ST.
