Jobbar i enzymernas värld
l ST-medlemmen Anna-Lena Zackrisson är laboratorieingenjör. I hennes värld är enzymer, mutationer och metabolism dagliga inslag. Ett stipendium från ST gav henne chansen att åka på konferensen Benzon Symposium i Köpenhamn.
Träffat på några mutanter i dag?
— Nä, det har jag inte. Men jag stöter på en del mutationer i mitt arbete på avdelningen för klinisk farmakologi vid Linköpings universitet. Jag forskar nämligen om leverns förmåga att bryta ned läkemedel, och det kan påverkas av en mutation på cellens DNA.
Det här låter ganska krångligt. Vad pratade ni om på konferensen egentligen?
— Konferensen handlade om läkemedelsmetabolism. Det betyder på vilket sätt som kroppen kan göra sig av med olika läkemedel och andra främmande substanser. Nedbrytningen sker med hjälp av enzymer. Människokroppen innehåller många olika enzymer. Hos vissa individer fungerar något eller några enzym sämre eller saknas helt. Det är ett av dessa enzym som jag studerar.
Vilket enzym är det?
— Det heter CYP2D6 och det är ett polymorft cytokrom P450 enzym som finns i levern.
Ehh…
— Det är ett enzym som kroppen behöver för att göra sig av med vissa läkemedel och andra substanser. Enzymet omvandlar läkemedlet så att det blir mera vattenlösligt och då kan man kissa ut det. Saknar man enzymet kan man inte bryta ned läkemedlet och det tar då längre tid på sig att lämna kroppen.
Det låter inte bra.
— Cirka tio procent av svenskarna saknar enzymet och därav förmågan att bryta ned vissa läkemedel; som till exempel antidepressiva. Detta kan leda till viss överdosering och biverkningar, men det kan man komma till rätta med.
Men hur ska ni komma till rätta med det här?
— Vi har utvecklat en metod där vi använder en alldeles ny analysteknik som kallas Pyrosequencing. Man gör helt enkelt så att man utifrån ett blodprov isolerar arvsmassan, det vill säga DNA och sedan gör man en massa kopior av en viss del på DNAt. Utifrån dem kan vi sedan kartlägga i vilken ordning DNA-byggstenarna sitter. Och då kan vi se om det finns mutationer på DNAt. Om det finns det så har personen inget fungerande enzym. Och då kan det uppstå problem.
Vad blir biverkningarna då?
— Det beror på vilken medicin det gäller. En kraftig överdosering kan i värsta fall bli giftig för patienten. Men utan att det behöver gå så långt kan patienten komma att uppleva vissa obehag. Och då måste man ge en lägre dos eller kanske undvika just den medicinen och använda en annan. Det beror på huruvida det finns någon annan medicin eller ej.
Var kommer den här forskningen att kunna användas i framtiden?
— Förhoppningsvis skall den komma till praktisk användning inom sjukvården. Och där som ett eventuellt hjälpmedel åt läkare med patienter som är svåra att medicinera.
Och hur ser framtiden ut för dig?
— Jag kommer att jobba med det här projektet hela hösten och eventuellt även delar av våren nästa år, det är inte riktigt klart ännu. Sedan kommer jag att fortsätta mitt arbete i vår forskargrupp här på avdelningen som arbetar med problemen kring cancerbehandling. Jag har även skickat en ansökan till en stor kongress om cancer i San Francisco nästa år som jag hoppas kunna åka på. Vi får se vad som händer.
Fakta/Enzymer
Enzymer är det ämne som påskyndar kemiska reaktioner i levande organismer. Det gör enzymet genom att binda de ämnen vilkas reaktion de påskyndar och är allt som oftast proteiner.
Enzymer indelas i sex olika klasser. Allt efter den reaktion de påskyndar och namnges efter ett internationellt klassificeringssystem.
Källa: Nationalencyklopedin, 1991.
