Tjänstemannaansvaret en av punkterna på den nya civilministerns agenda

Det är en novemberdag som kräver rejäla vinterkängor. Det kommer inte ens en i övrigt propert kostymklädd civilminister undan.

Ett intensivt snöoväder har täckt huvudstadens gator med modd och is – ett väglag som sannolikt gett flertalet tjänstemän och lokalpolitiker i Stockholm viss huvudvärk de senaste dygnen.

Halkbekämpning och snöröjning är säsongsbetonade frågor som även Erik Slottner, tidigare ledande kristdemokratisk kommunpolitiker i staden, har lång vana av men som han som nyblivet statsråd slipper hantera. I dag besvärar snön inte honom mer än andra fotgängare.

Sedan fem veckor tillbaka är han i stället ansvarig för offentlig upphandling, konsumentfrågor, digitalisering, kommuner och regioner samt statlig förvaltning i Ulf Kristerssons regering.

Och även om det geografiska avståndet till den gamla arbetsplatsen är kort – det går att se Stadshustornet från finansdepartementets entré på Jakobsgatan – var steget från kommunpolitiken till ministerposten stort, konstaterar Erik Slottner.

– Det kändes inte som att det bara var att gå rakt över tröskeln, utan här bytte man verkligen hus och nivå. Det är en helt annan typ av frågor som vi handskas med på Regeringskansliet. Samtidigt känns det hemtamt med den portfölj jag har, säger han när Publikt träffar honom i ett bibliotek på departementet.

Sin erfarenhet av samarbete mellan kommuner, regioner och stat tror Erik Slottner att han kommer att ha nytta av. Det är relationer han ser som angelägna att vårda och stärka även som civilminister.

Utöver det lyfter han fram medborgarperspektivet som det mest centrala för den statliga förvaltningspolitiken.

– Målet är att skapa en så effektiv och ändamålsenlig statlig styrning som möjligt, så att medborgarna känner att de har nytta av den statliga förvaltningen och våra myndigheter. Medborgarna ska känna att staten jobbar för dem.

Att stärka medborgarens ställning i förhållande till staten ser han också som det främsta argumentet för ett skärpt och utvidgat straffansvar för myndighetsanställda som begår fel i tjänsten.

I dag är inte ringa tjänstefel straffbart, och inte heller fel som inte begåtts i samband med myndighetsutövning. Det vill den nytillträdda regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna ändra på.

Hur straffansvaret kan förändras vill dock Erik Slottner inte kommentera innan frågan utretts.

– Men huvudsyftet är att tjänstemän som jobbar i staten ska ha ett ansvar att se till att det som de är satta att göra blir rätt. Tjänstemannaansvaret innebär att staten blir mindre anonym och att den därmed kommer närmre medborgarna. Det minskar risken för att medborgare känner sig överkörda av enskilda beslut som tas av tjänstemän, säger han.

Ett förändrat tjänstemannaansvar har nyligen utretts. Då pekade utredaren Anne Rapp på flera risker med ett utökat straffansvar, bland dem ökade krav på detaljstyrning, minskad effektivitet, svårigheter att rekrytera och behålla personal och en ökad rädsla bland tjänstemän för att fatta svåra beslut. Det är invändningar som Erik Slottner är väl medveten om.

– Naturligtvis finns de här riskerna, även om jag inte kan bedöma hur stor sannolikheten är att de besannas. Vi får se hur regeringen väljer att avväga de här intressena. Först ska frågan utredas på nytt, säger han.

Samtidigt som Erik Slottner vill se en mindre anonym stat är regeringen och Sverigedemokraterna överens om ett förslag som går i motsatt riktning. Enligt partiernas överenskommelse Tidöavtalet ska uppgifter i offentliga handlingar om beslutsfattare på myndigheter i ökad utsträckning kunna anonymiseras. Syftet är att skydda myndighetsanställda från hot och våld – något som har blivit vanligare på statliga arbetsplatser, vilket bland annat syns i STs senaste medlemsundersökning om arbetsmiljön i staten.

Men frågan är omdiskuterad och kritiker har varnat för att utökade möjligheter att anonymisera beslutsfattande tjänstemän riskerar att underminera rättssäkerheten och medborgarnas tilltro till myndigheterna.

Även i detta fall vill Erik Slottner avvakta en utredning innan han tar ställning till förslaget. Men han konstaterar att det finns situationer – såsom känsliga ärenden där personer tidigare har riktat hot mot tjänstemän – där en anonymisering skulle kunna vara motiverad.

– Jag tror att det kan finnas lösningar i särskilda fall som kan få en väldigt stor acceptans. Kan det minska utsattheten för hot och våld väger det tungt i vågskålen för mig. Det upprör mig väldigt mycket när tjänstemän i offentlig förvaltning blir hotade för att de utför sitt uppdrag. Förutom att deras privatliv kan rasa samman så skadar det tilltron till rättssamhället och förvaltningen.

En annan tung arbetsmiljöfråga som lyfts fram i STs medlemsundersökning är ökad stress och växande arbetsbelastning inom statsförvaltningen. På det här området saknar Erik Slottner än så länge konkreta svar på vad han som civilminister kan göra för att vända utvecklingen, men han ser en koppling mellan kompetensbrist och svårigheter att rekrytera personal – vilket flera myndigheter brottas med – och stress på jobbet.

– Det blir en orimlig arbetsbelastning om du känner att du aldrig kan delegera eller dela arbetsuppgifter med någon. Inom kommunal och regional sektor har det varit vanligt att diskutera behovet av kringresurser, som assistenter och annan personal, för att avlasta. Det tycker jag är väldigt viktigt, men det är inte jag som minister som beslutar om detta, utan det är en partsfråga, säger Erik Slottner.

Till skillnad från ST ser han dock ingen koppling mellan en tilltagande stress bland statsanställda och den generella besparing som årligen görs på myndigheternas anslag för löner, det så kallade produktivitetsavdraget. ST har länge kritiserat avdraget, som beräknas utifrån produktivitetsutvecklingen inom privat tjänstesektor och syftar till att driva fram effektivisering, och krävt att det slopas. Men det är inte aktuellt, enligt Erik Slottner, som hänvisar till att Riksrevisionen nyligen utrett modellen och funnit att den fungerar väl.

– Vad jag kan se så fungerar det bra. Det är få verksamheter där det inte finns någon effektiviseringspotential överhuvudtaget, utan det är mycket en ledarskapsfråga att hitta den potentialen. Effektiviseringar behöver inte leda till försämringar eller till en ökad arbetsbelastning. Det beror på hur man löser frågan, säger han.

Erik Slottner utesluter inte att reducerande resekostnader och ett minskat behov av kontorslokaler, när allt fler möten sker digitalt och många statsanställda delvis arbetar på distans, kan leda till ytterligare neddragningar på myndigheternas anslag.

– Frågan har inte varit uppe ännu under mina fem veckor som statsråd, men det ligger väldigt mycket i detta. Pandemin lärde oss att jobba mycket mer digitalt. Det skapar andra behov och kanske potentiella möjligheter till besparingar. Jag tycker absolut att myndigheterna ska titta över sina lokalkostnader.

En annan aktuell fråga som ligger på Erik Slottners bord är en gemensam grundläggande utbildning om rollen som statsanställd som ska vara på plats i juli nästa år. Enligt det uppdrag som den förra regeringen gav Statskontoret ska det bli en webbaserad introduktionsutbildning som främst riktar sig till nyanställda statstjänstemän. Det är en bra basplatta, anser Erik Slottner, men han tillägger att han är öppen för att bygga ut och bredda utbildningen om det senare visar sig finnas ett behov av det.

– Jag är väldigt positiv till den gemensamma introduktionsutbildningen, men jag tycker att det är klokt att börja lite modest för att sedan bygga ut, snarare än att breda ut sig allt för mycket och sedan ta bort saker, säger han.

Ytterligare en fråga som civilministern har ärvt av sina företrädare är en ny regional indelning i sex geografiska områden för ett antal rikstäckande myndigheter. Det är en sedan länge omdiskuterad samordning som är tänkt att förbättra förutsättningarna för samarbete mellan stat, kommuner och regioner.

Sedan tidigare har två myndigheter, Arbetsförmedlingen och Statens servicecenter, en regional organisation som överensstämmer med den nya indelningen. Andra myndigheter som skulle behöva anpassa sin regionala organisation för att den ska överensstämma med denna karta, som Polisen, Migrationsverket och Arbetsmiljöverket, har hittills inte fått några förändringar i sin instruktion som tvingat dem att göra detta.

I budgetpropositionen skriver regeringen dock att man kommer att pröva förutsättningarna för att fler statliga myndigheter på sikt ska kunna införa den gemensamma regionala indelningen.

Nu är det klart att Trafikverket står näst på tur, berättar Erik Slottner, som vädjar till fler myndigheter att på eget initiativ anpassa sig till den nya strukturen.

– Det är bra om så många myndigheter som möjligt inordnas i den här regionala indelningen. Det bästa är om det kan ske på frivillig grund, men jag stänger inte dörren för att vi också med statlig styrning kan se till att fler myndigheter kommer in i detta. Men jag har inte i dag några besked om att vi ska tvinga in den eller den myndigheten i detta, säger Erik Slottner.

Också vad gäller möjligheten till nya omlokaliseringar av statliga myndigheter från storstäderna till andra delar av landet verkar civilministern hålla dörren öppen.

– Vi har inte hunnit utfästa någon policy kring detta, men jag ser framför mig att myndigheter ska finnas i hela Sverige – dels regionalt för att staten ska synas i hela landet, dels för att myndigheter ska finnas i en del mer socialt utsatta områden, säger Erik Slottner, som ber att få återkomma med tydligare besked i frågan senare under mandatperioden.

Ett annat led i den tidigare regeringens strategi för att öka den statliga närvaron i hela landet har varit att bygga ut servicekontoren i Statens servicecenters regi. I år och nästa år ska myndigheten öppna minst 28 nya kontor.

Det är en plan som ligger fast, konstaterar Erik Slottner, som dock inte har några besked om servicekontoren därefter ska bli ännu fler.

Han understryker att det inte bara är av vikt att utöka antalet kontor, utan att han också vill se att befintliga kontor utvecklas, gärna i samarbete med kommunerna.

– Det viktiga är att de kontor som finns gör nytta snarare än att vi bara stoltserar med att vi har många kontor. Jag ser gärna att fler kommuner kommer in på servicekontoren, så att kommun och stat kommer närmre varandra, säger Erik Slottner, innan han beger sig ut i det välbekanta Stockholmsslasket med ryggen vänd mot Stadshuset och siktet inställt på nästa möte i riksdagen.