Hon vill att tekniken ska tjäna medborgarna

Det är i Sundsvall som vägen till ett smartare land börjar. I alla fall om man tror att den börjar på Myndigheten för digital förvaltning, med den poppigare förkortningen Digg. Hit är den nya myndigheten lokaliserad, och det där med »vägen till ett smartare land« går att läsa på hemsidan digg.se. Att generaldirektören Anna Eriksson brinner för smarta lösningar, innovationer och digitalisering går inte att ta miste på.

– När jag tittar på vad jag har gjort i mitt yrkesliv så har det nästan alltid handlat om hur ny teknik kan skapa nytta för människor. Det var också därför jag sökte det här jobbet, för att jag vill vara med och påverka och skapa nytta för medborgarna, jag drivs av det, säger hon.

Vi möts i ett av alla små mötesrum med glasväggar som finns hos Digg. Myndigheten huserar i nyrenoverade lokaler högst upp i en byggnad med utsikt mot Norra berget. Kontoret är aktivitetsbaserat och inte ens generaldirektören har eget rum.

– Men det här mötesrummet använder jag ofta för samtal och sådant som inte fungerar i kontorslandskapet. Annars trivs jag jättebra med det aktivitetsbaserade. Jag sitter ofta i det vi kallar för vardagsrummet, har en favoritplats i en soffa där, säger Anna Eriksson.

Soffan delar hon med en tygdocka i form av Nintendofiguren Super Mario. Och ibland slår sig förstås någon av de 40 medarbetarna också ned. Så gott som alla är nyanställda, de började när myndigheten sjösattes 1 september förra året. Men några följde med i verksamhetsövergång från bland annat E-legitimationsnämnden, som lades ned när Digg startade. Vissa av dem jobbar fortfarande i Stockholm.

Den nya myndigheten har ett digert uppdrag. Man ska samordna och stödja den offentliga förvaltningens digitalisering. Vad det innebär i praktiken kan dock vara lite knepigt att förstå för den oinvigde. Men Anna Eriksson har det solklart för sig.

– Tolkningen av orden är viktiga här. Vår uppgift är framför allt att samordna och stödja. Det finns många myndigheter som är duktiga på digitalisering och verksamhetsutveckling med användare och kunder i fokus. Vissa har kommit långt inom sina områden. Men det som saknas är samordning av det som görs. Och stöttning av dem som inte kommit lika långt.

Anna Eriksson pratar om att använda teknikens möjligheter med tjänster som e-legitimation och »Mina fullmakter« som konkreta exempel. Det handlar också om att använda de data som redan finns hos olika myndigheter på ett mer effektivt sätt – exempelvis för att korta handläggningstider och i förlängningen spara pengar åt staten.

– Men det kan vara många andra typer av smarta lösningar. Vi kan också ha ett ansvar för att föra ett slags katalog över tjänster som finns, som fler kan använda. Allt handlar egentligen om att göra det enklare för medborgarna, och då måste till exempel informationsutbytet mellan myndigheter göras enklare. Där är det en massa juridiska och tekniska frågor som måste lösas.

Effektivisering är ett ord som ofta går hand i hand med begreppet digitalisering. Så även här. Det ligger också inom Diggs uppdrag att göra den offentliga förvaltningen mer effektiv genom digitalisering. Så sent som i våras konstaterade Ekonomistyrningsverket i en granskning att svenska myndigheter inte kommit tillräckligt långt och att det saknas digital mognad och kompetens på flera nivåer.

Nu är det inte Diggs ansvar att komma till rätta med allt detta. Myndigheten ska vara mer av en katalysator och stå för samordningen. Det handlar om att hjälpa andra med förutsättningarna för digitaliseringen. Inte utifrån hur det ser ut i dag, utan hur det ser ut i morgon, för utvecklingen går bredbandssnabbt. Hur varje myndighet sedan väljer att driva och jobba med de frågorna är alltid ledningens ansvar, poängterar Anna Eriksson.

Många anställda i staten kämpar så gott som dagligen med dåliga it-system och upplever mycket stress kring det. Det är en stor arbetsmiljöfråga på myndigheterna, visade en enkät som Publikt gjorde förra året. Fackliga företrädare berättade bland annat om att medarbetare tvingas att arbeta i gamla och tröga system och att det finns många it-lösningar som inte har integrerats med varandra. Och på vissa ställen måste man arbeta i system som inte är färdigutvecklade – trots att utvecklingsarbetet har pågått i åratal.

Anna Eriksson är väl medveten om att det ser ut så här. Hon tar upp det när hon ska beskriva vilka hinder som Digg står inför när det gäller att främja digitalisering och effektivisering.

– I den offentliga förvaltningen har man använt it väldigt länge. Nu är det en stor utmaning att alla de gamla systemen inte går att koppla ihop med de nya. Hur ska vi komma från det gamla som kontinuerligt kostar pengar och samtidigt byta ut och utveckla nytt? Vi blir aldrig färdiga med det, det är precis som i livet – det krävs en ständig utveckling.

Det är inte användarnas arbetsmiljö som har den högsta prioriteten i Diggs arbete. Men finns ändå med i uppdraget, i termer av att främja användarnas behov, förklarar Anna Eriksson. Användarna är inte bara medborgarna, utan även – och i stor utsträckning – de anställda som jobbar i systemen.

– Jag förstår verkligen att man blir stressad när det inte fungerar. Det är ett stort problem, som vi måste ta på allvar. Det är viktigt att försöka skapa förståelse hos alla för att vi behöver öka digitaliseringstakten. Vi måste bygga system som är ändamålsenliga för att få ut nyttan av dem.

Anna Eriksson menar att fler måste bli medvetna om att det finns många delar i välfärdsstaten som kan digitaliseras och effektiviseras, och att det är nödvändigt. Annars kommer det inte att finnas tillräckligt många som kan jobba och upprätthålla den. Hon nämner administrationen som exempel, som tar onödigt mycket tid för många yrkesgrupper.

Men hon ser ingen risk för att den effektivisering som digitaliseringen är tänkt att uppnå skulle leda till att det behövs färre som jobbar i det offentliga framöver. Det ligger inte i Diggs uppdrag att försöka få ned personalkostnader.

– Nej, återigen handlar det snarare om att det kan bli brist på folk som jobbar i välfärden. Jag ser inte att digitaliseringen skulle innebära att man minskar personalkostnaderna eller att jobb försvinner. Däremot kommer rollerna och arbetsuppgifterna att förändras. Som när vi testade artificiell intelligens, AI, på Lantmäteriet. Då fick några handläggare ansvar för att lära AIn saker. De fick nya roller som robottränare!

Nya roller behöver inte innebära så avancerade förändringar som att handläggare blir AI-tränare. Det kan också handla om att nya, automatiserade processer kräver andra saker av medarbetarna än i dag.

– Om en automatisering innebär att man själv som medborgare knappar in sitt ärende så ställer det nya och fler krav på att informationen som kommer in i systemet blir rätt. Då krävs det mer stöd från anställda till medborgare som behöver hjälp. Processerna kommer att se annorlunda ut och då förändras arbetsuppgifterna, säger Anna Eriksson.

För att det ska bli verklighet krävs det ett livslångt lärande hos de anställda. Det är något generaldirektören återkommer till flera gånger under den timslånga intervjun. Hon menar att det är viktigt att myndighetschefer och andra ledare i det offentliga funderar på hur jobben kommer att se ut.

– Samhället ställer mer och mer krav på kompetenser som går på tvärs, där man förstår hur olika saker hänger ihop. Men det är alla medarbetares ansvar också. Om människor är intresserade av att lära mer så finns det väldigt mycket kurser som man kan gå. Sedan måste vi inse att varje myndighet inte kan ha all kompetens bland de anställda, så för vissa uppgifter kommer det alltid att behövas exempelvis it-konsulter.

Anna Eriksson brinner för digitaliseringen och alla möjligheter den för med sig. Men när hon ska tala om vad som är roligast med jobbet som generaldirektör på Digg så handlar det blixtsnabba svaret om något helt annat än teknik.

– Det är människorna! Att få jobba med alla dessa engagerade människor är det roligaste och bästa med det här jobbet.