Hopp och oro när bolag ska ta över

Oron på de berörda myndigheternia rör inte enbart den kommande bolagsbildningen. Många tror att den är ett första steg till att sälja verksamheten. Men åsikterna går isär bland de anställda.

Bolag har bildats förr inom statsförvaltningen. Nu är det aktuellt igen, denna gång för Luftfartsverket och delar av Vägverket och Banverket. Förberedelserna är i full gång på Vägverket Konsult och flera arbetsgrupper är tillsatta inför bolagiseringen, berättar Lars Andersson, STs sektionsordförande. En enkät bland medarbetarna visar att 75 procent är positiva till att enheten blir bolag.

– Förväntningarna är att det nya bolaget ska bli starkt och att vi kanske får en tydligare identitet, säger Lars Andersson.

Oklart om avtalen

Den stora osäkerheten här, liksom på de andra berörda myndigheterna, är om ST förblir förhandlingspart i framtiden. Går arbetsgivaren in i arbetsgivarorganisationen Almega uppstår frågan, om ST ska ha hängavtal eller om medlemmarna ska gå in i till exempel Unionen. Det betyder bland annat mindre generösa trygghetsregler.

– För enskilda individer handlar det främst om »rör inte min semester«, säger Lars Andersson.

Ungefär samma inställning har man inom Banverket Projektering, enligt arbetsplatsombudet Jimmy Norberg.

Sämre trygghetsregler

Mer kritisk är Jan Eliasson, sektionsordförande inom Banverket norr och ledamot i avdelningsstyrelsen. Han arbetar på Banverket Produktion, som kan bolagiseras från 2010.

– Många är oroliga, men mest för utförsäljning. Då är det stor risk att vi köps upp av ett stort multinationellt bolag och då tror vi att vår roll som kostnadssänkande faktor försvinner.

– Som företag klarar vi en bolagisering. Den stora förloraren är medborgarna, som får sämre insyn i bolaget, säger Lasse
Lejon, Vägverket Produktion.

De anställda kommer att erbjudas att följa med över till bolaget. Han tycker att det vore bra om arbetsgivaren »skyndsamt« avgör vilken arbetsgivarorganisation man ska tillhöra, för innan dess kan facket inte agera.

– Mest oroliga här är de äldre – för sämre trygghetsregler.

På Luftfartsverket, som utredaren vill dela upp i två bolag, ser STs företrädare inga fördelar. Både avdelningsordföranden Sven-Olof Olsson och STs ordförande för flygtrafikledningens personal, Peter Lennartsson, befarar sämre anställningsvillkor.

– Vi konkurrerar med andra länder om personal, eftersom våra anställda har lätt att få jobb utomlands. I dag har Sverige en av de billigaste flygtrafikledningarna i Europa. Ska det finnas konkurrens här, måste någon annan antingen bygga upp en parallell organisation eller »köpa över« de flygledare som nu finns inom Luftfartsverket. Kostnaderna för detta kommer att tas ut av kunden, säger Peter Lennartsson.

Vinstintresset tar över

STs förbundsordförande Annette Carnhede intar också en skeptisk hålling:

– Vi har inte goda erfarenheter av att man bolagiserat på områden som rör samhällsnyttan, till exempel inom forskning och infrastruktur.
 
Det är stora och viktiga områden för kommande generationer och bör därför vara statens ansvar, anser hon. Bolagen kommer dessutom in under annan lagstiftning, vilket medför att offentlighet och insyn försvinner. I bolagiserad verksamhet blir det annat än medborgarnas bästa som styr, menar Annette Carnhede. Bolagen åläggs uppdrag att fungera som vilket vinstgivande företag som helst och då kommer viktiga samhällsintressen i andra hand.

– Det gäller för de bolag som tidigare varit affärsverk – Posten och SJ.

Bolagiseringarna handlar om tydlighet på statens område, betonar Leif Zetterberg, statssekreterare på näringsdepartementet. Inspektionsverksamhet är en statlig myndighetsuppgift och inom till exempel transportsektorn, där han verkar, även planering och långsiktig sammanhållning av vägar. Men för genomförandet kan man tänka sig andra lösningar.

– Det viktiga är en ändamålsenlig ansvarsfördelning och att pengarna används så effektivt som möjligt. En myndighet ska inte ha dubbelrollen att vara både beställare och genomförare.

Bakgrunden till de aktuella bolagiseringarna är regeringens översyn av den statliga sektorn. I höst kommer förslag om att göra bolag av Luftfartsverket och delar av Banverket och Vägverket.

– Vår utgångspunkt är att myndigheter inte ska ha någon affärsverksamhet om den kan bedrivas i annan form än myndighetsformen, säger Leif Zetterberg.

Inom infrastrukturen, järnvägar och vägar, finns en internationell marknad. Då är det viktigt, menar han, att även det som bedrivs i Vägverkets regi avskiljs och drivs under samma förutsättningar som för andra entreprenörer.

Ingen ideologisk fråga

Detsamma gäller Banverket. Och Luftfartsverket, som sköter flygplatserna, ägnar sig egentligen åt en kommersiell fastighetsrörelse, anser Leif Zetterberg.

– Verket har också en flygledningsuppgift som man har monopol på. Vår avsikt är att ändra på det, så att vi får in andra aktörer för den tjänsten. Konkurrens är bra för utveckling och produktivitet. Han avvisar bestämt att det skulle vara en ideologisk fråga i vilken form verksamheten sköts.
– Det är en fråga om effektivitet, affärsmässighet och att pengarna används så effektivt som möjligt.

Inom statsförvaltningen kan det bli fler bolagiseringar och avknoppningar, men i dag finns inga försäljningsplaner för de blivande bolagen på transportområdet, enligt Leif Zetterberg.

Bolag kan ta större risker

Konsulten Bengt Jäderholm har skrivit en rapport för STs räkning. Det skedde i samband med att propositionerna om Vägverket och Banverket väntades.

– Den stora skillnaden för de nuvarande enheterna är att de som bolag blir självständiga juridiska personer som kan ingå avtal med andra parter, säger Bengt Jäderholm. Med det följer också ökat risktagande.

Affärsverksamhet inom en statlig myndighet kan formellt inte gå i konkurs men kan läggas ned genom ett formellt beslut. Ett självständigt bolag kan däremot gå i konkurs. Ett bolags främsta uppgift är att generera vinst. Misskötsel, betonar han, leder till obönhörlig bestraffning på marknaden.

Måste ges förutsättningar

– För de anställda är det viktigt att bolaget får de rätta villkoren för att bli en konkurrensutsatt aktör. Bolaget måste ha goda förutsättningar och vara moget för självständighet. För facket är det viktigt att granska detta.

För att ett bolag ska lyckas måste det ha en bra styrelse, det måste finnas en fungerande marknad och bolaget måste ha hygglig soliditet och likviditet, sammanfattar Bengt Jäderholm.

– Ett varnande exempel är det första skedet av bolagiseringen av SJ AB och Green Cargo. De fick alldeles för litet kapital vid starten. Även Posten hade svårigheter, men Telia och Vattenfall hade tillräckliga tillgångar när de blev bolag på 1990-talet.

Bengt Jäderholm bedömde i sin rapport att Vägverket Produktion lever upp till kriterierna och även Vägverket Konsult och Banverket Projektering, om de slås ihop till ett bolag.

– Men man borde avvakta med Banverket Produktion. Det har utredaren Christina Rogestam tagit hänsyn till och föreslagit att enheten blir bolag 2010, ett år senare än de övriga, konstaterar Bengt Jäderholm.

Staten ställer etiska krav

Förutom genom lagar och förordningar styr staten sina myndigheter genom regleringsbrev, medan det för bolagen är ägardirektiv som gäller. De riktas via bolagsstämman till bolagsstyrelsen och är, enligt Bengt Jäderholm, inte lika starka instrument som regleringsbreven.

Det finns också riktlinjer för statligt ägande, utfärdade av näringsdepartementet som ansvarar för merparten av de statliga bolagen. Där finns även ett etiskt avsitt om att de statliga bolagen ska vara föredömen när det gäller etik, miljö, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald.

– Riktlinjerna ska följas, men de är rekommendationer, säger Elisabeth Thand Ringqvist, politisk sakkunnig hos näringsminister Maud Olofsson. Det är inget brott att bryta mot dem och det finns inga sanktioner.

»Blekt statligt ägande«

Staten som bolagsägare har också fått kritik. Riksrevisionen konstaterade i en granskning 2005 att den statliga styrningen av bolagen är otydlig. Och enligt STs ordförande är statens ägarskap »blekt och dåligt«.

– Man har inte tagit nationellt ansvar, inte heller utnyttjat möjligheten att påverka till exempel demokrati- eller klimatfrågor genom ekonomiska placeringar. Det finns ingen profil på statliga bolag som visar att just staten är ägaren, säger Annette Carnhede.

Men tydligare regler ska komma, enligt Elisabeth Thand Ringqvist. Just nu går man igenom alla bolagsordningar och bolag och det arbetet ska vara klart under mandatperioden.