Höjd avgift och fokus på värvning
STs kongress satte som mål att förbundet ska växa med 4 000 yrkesaktiva medlemmar per år, för att bygga facklig förhandlingsstyrka och förbättra ekonomin. Medlemsavgiften kommer också att höjas.
Enligt den ekonomiska rapport som presenterades på kongressen har ST en »stabil ekonomisk bas«, vilket innebär att ST har tillgångar både för konfliktåtgärder och för sin organisation.
Det är dock tack vare avkastningen på det sparade kapitalet som förbundet går plus. Inkomsterna från medlemsavgifterna täcker i dagsläget inte utgifterna för STs verksamhet.
Kongressen beslutade att ST ska ha en budget i balans 2024. STs ordförande Britta Lejon konstaterar att det krävs hårda prioriteringar för att nå dit, men att det allra viktigaste är att värva nya medlemmar:
– En positiv medlemsutveckling är helt avgörande för ekonomin och för det fackliga inflytandet. Det handlar om styrka vid förhandlingsbordet, säger hon.
Enligt rapporten är det svårt att ta reda på organisationsgraden – STs »marknadsandel« – på de statliga och privatägda bolag där ST finns representerat. På de statliga myndigheterna har organisationsgraden sjunkit sedan 2005 och andelen oorganiserade ökat till 21 procent.
– Det visar att det finns potential för att värva och växa, konstaterar Britta Lejon.
Kongressen fastställde mål för medlemsvärvningen under de kommande fyra åren. I dag har ST drygt 93 000 medlemmar, varav drygt 65 000 yrkesaktiva. Målet är att bli 110 000 medlemmar fram till 2020, varav 80 000 yrkesaktiva. Det innebär att förbundet måste öka med omkring 4 000 yrkesaktiva medlemmar per år.
STs högsta medlemsavgift räknas upp när medlemmarnas genomsnittliga inkomst ökar. Men kongressen beslutade att utöver denna uppräkning dessutom 2017 höja avgiften med åtta kronor för alla yrkesarbetande medlemmar.
Det blev också debatt om hur förbundet ska använda sina resurser. Flera motioner handlade om att stärka regionerna och det lokala fackliga arbetet. Förbundsstyrelsen hade som svar bland annat föreslagit en översyn av kansliorganisationen, vilket kongressen ställde sig bakom. Men ombuden lät sig inte nöjas med det, utan kongressen biföll även krav på att mer resurser ska avsättas till regionerna för stöd till det lokala fackliga arbetet och att STs kansliresurser ska omfördelas till ett starkare lokalt förhandlings- och avtalsstöd.
En av dem som pläderade för det var Anders Tell, ordförande för ST på Skatteverket:
– Vi ser behov av stöd ute i landet, sade han i talarstolen.
Ombud från flera stora avdelningar, som Arbetsförmedlingen och Kriminalvården, gjorde liknande inlägg.
STs kanslichef Marie Säll säger att det i grunden är positivt att förbundets förtroendevalda vill ha mer av kansliets resurser.
Hon kan i dagsläget inte avgöra vad besluten får för konsekvenser för förbundets organisation och kansli:
– Vi ska analysera alla beslut som togs under kongressen och därefter lägga upp arbetet. Översynen av kansliorganisationen ska göras i samråd med förtroendevalda, och då får vi gemensamt diskutera de här frågorna.
Britta Lejon konstaterar att situationen för lokala fackliga förtroendevalda har blivit svårare.
– Verkligheten är tuff för många där ute när arbetsgivarna skär ned på den fackliga tiden och när insikten om betydelsen av väl fungerande partsrelationer inte alltid finns.
Kongressen beslutade även att fortsätta det arbete som påbörjats för att hitta ett nytt förbundsnamn. Planen är att ett förslag ska presenteras vid förbundsstämman våren 2017.
