Här är hot och våld vardag
De diskrimineras för att de är kvinnor. De hotas för att de gör sitt jobb. Och när de går till arbetet på morgonen är de oroliga för att något ska hända deras familjer. Publikt har besökt informations- och kulturministeriet i Afghanistans huvudstad Kabul.
Tretton år efter talibanregimens fall har mycket blivit bättre i Afghanistan. Men det är långt kvar till ett samhälle där alla har samma möjligheter att jobba och göra karriär.
– Om valet står mellan en man och en kvinna med samma meriter, är det alltid kvinnan som drar det kortaste strået, säger Farzana Naimat.
Hon arbetar på det afghanska informations- och kulturministeriet. Hennes arbetsplats ligger i centrala Kabul, i en grå betongkoloss som omgärdas av höga murar och dygnet runt bevakas av tungt beväpnad polis. Alla som passerar genom entrén kroppsvisiteras. Väskor genomsöks efter vapen och bomber.
Farzana Naimats jobb är att översätta internationella nyheter till dari, ett av Afghanistans två officiella språk. Nyheterna publiceras på nätet och i papperstidningen The Kabul Times.
Farzana Naimat berättar att hon jobbat på ministeriet i tio år, men att hon till för ett år sedan arbetade på fältet som reporter.
– Det är ett riskfyllt arbete. Du rör dig i farliga miljöer, och om du skriver något känsligt och dessutom pekar ut en person eller grupp, är risken stor att du blir hotad.
Det var av säkerhetsskäl som hon valde att byta tjänst. Lönen och arbetstiderna är desamma som innan, men på kontoret är hon mer skyddad.
På Farzana Naimats avdelning arbetar 160 personer, både kvinnor och män. Lönen ligger på motsvarande 150 amerikanska dollar i månaden, cirka 1 200 kronor. Lika mycket som för en polis. Enligt Farzana Naimat räcker den inte till att försörja ens en liten afghansk familj som hennes, med två vuxna och två barn.
– Min man är läkare och arbetar för en biståndsorganisation. Där är lönen högre. Om båda hade varit statsanställda hade vi haft svårt att klara oss.
Farzana Naimat berättar att hon, liksom många av hennes kolleger, valt att stå utanför facket. Det är inte en ekonomisk fråga, förklarar hon, avgiften på två dollar i månaden skulle hon klara av. I stället handlar det om bristande förtroende för de fackliga ledarna.
– Själva idén med facket är att ena människor, men hela Afghanistan är splittrat mellan olika etniska grupperingar. Facket är inget undantag. Dessutom är korruptionen utbredd, några få toppar skor sig på medlemmarnas bekostnad. Jag litar inte på dem och vill inte vara en del av deras spel, förklarar hon.
Den senaste tiden har våldet i Afghanistan ökat kraftigt. Säkerhetssituationen är nu den sämsta sedan USAs invasion 2001. Under några veckor i december 2014 drabbades Kabul av flera självmordsattacker signerade talibanerna. Från att främst ha riktat in sig på politiska och militära mål, utsätter man nu även internationella biståndsorganisationer och civila för attacker.
Dagen innan Publikt träffar Farzana Naimat sprängs en personalbuss med anställda från försvarsministeriet av en självmordsbombare. 30 personer mister livet.
Fariba Zada, en av Farzana Naimats kolleger, har suttit och lyssnat under intervjun. Hon berättar om rädslan som sprider sig bland vanligt folk:
– I morse när jag skulle till jobbet var det en ung man som följde efter mig. Jag hade aldrig sett honom förut, och när han klev på bussen tänkte jag att det måste vara en självmordsbombare och att nu smäller det.
Farzana Naimat nickar instämmande. Även hon är rädd, säger hon, men inte i första hand för sin egen skull.
– Jag är livrädd att någon ska kidnappa mina barn, det är nog det värsta som skulle kunna hända mig.
En turbulent historia
- På 300-talet gör Alexander den store Afghanistan till en del av det persiska väldet.
- På 1200-talet invaderar Djingis Khans mongoliska arméer landet.
- Mellan 1878 och 1919 gör britterna tre försök att ta makten. De stoppas i samtliga fall av afghanska klankrigare.
- 1973 störtas kung Zahir Shah, som har regerat sedan 1933. Republik utropas.
- 1978 tar kommunistpartiet makten genom en blodig statskupp.
- 1979 invaderas landet av Sovjetunionen. Man ville rädda kommuniststyret, som hotades av uppror.
- Ockupationen och gerillakriget mot sovjetarmén varar i nästan tio år. När Sovjetunionen lämnar Afghanistan har närmare 1,5 miljon afghaner dött på grund av striderna, de flesta civila.
- Motståndet mot kommunistregimen i Kabul fortsätter. 1992 bryter ett blodigt inbördeskrig ut.
- 1996 intar talibanledaren mulla Omars trupper Kabul. Stränga sharialagar införs.
- Efter terrorattentaten i USA 2001 invaderar USA landet i jakten på Usama bin Ladin. Talibanregimen faller.
- 2014 lämnar de internationella säkerhetsstyrkorna landet. De väpnade motståndsgrupperna, framför allt talibaner, har flyttat fram sina positioner.
