Hand i luften kan bli musens efterföljare
Datormusen är en delvis svensk uppfinning. Den har kommit att förknippas med besvär med värk i händer, armar och axlar. Men i framtiden kan musen vara ett 3D-program, säger en av de experter Publikt talat med.
Historien om datormöss och människor är en historia om besvär. Den mycket vanliga värken i händer, armar, axlar, nacke och skuldror från långvarigt, statiskt datorarbete har fått samlingsnamnet musarm.
Varaktiga problem kan göra att ärrvävnad uppstår, vilket i sin tur gör att rörligheten i den skadade vävnaden minskar och att tillståndet förvärras.
Även om datormössen har utvecklats sedan de först nådde marknaden på 1970-talet har arbetsskadeproblematiken bestått.
Men nu kan en lösning vara i sikte. Det svensk-amerikanska företaget Manomotion har tagit fram en teknik som gör att användarens händer övertar musens funktion.
Händerna läses av med en mobilkamera, som skapar 3D-modeller. Dessa kan sedan användas inne i programmet för att exempelvis höja och sänka volymen, något som i dagsläget kräver många drag och klick med musen.
Det rör sig om programvara inom den snabbt växande nischen virtuell och förstärkt verklighet.
Ett känt exempel på det senare är Googles uppkopplade glasögon med information om den plats där användaren rör sig.
– Snart blir interaktionsverktyg som musen helt föråldrade. Vi tror starkt att morgondagens verktyg blir våra egna nakna händer. Det är det mest mångsidiga verktyget som finns, så varför inte använda det? säger Manomotions grundare Daniel Carlman.
Gäller det här främst spel eller även vanliga kontorsdatorprogram?
– Ordbehandlare, mejl och räkneprogram kan hanteras på precis samma sätt.
7 råd för att motverka musarm
- Prova musplatta eller rullmus.
- Byt arbetshand.
- Pausa regelbundet. Stretcha kort och rör på handleder och axlar.
- Öva in kortkommandon.
- Bildskärmen ska stå rakt framför dig.
- Handleden som håller musen ska vara så rak som möjligt och armen ska hållas intill kroppen.
- Använd en stol med armstöd eller ett armbågsstöd för att avlasta axlar och skuldror.
Första musen kom 1967
1967 sökte den amerikanska ingenjören Douglas Engelbart patent för en uppfinning han gav namnet ”X-Y Position Indicator For A Display System”. Den räknas som världens första datormus. Beteckningen mus fick den eftersom sladden satt som en svans i ena änden.
1971 fick den svenska uppfinnaren Håkan Lans patent på en platta med ett pekdon som gjorde det möjligt att föra pekaren över skärmen.
0,00142
Så många kilokalorier kräver ett klick på datormusen, enligt en japansk forskningsrapport från 2011. Det innebär att man måste utföra ungefär 150 000 klick för att bränna energiinnehållet i en normalsötad halvlitersläsk.