ST-medlemmen Ellen Larsson ansvarar för svampsamlingarna på Herbarium GB, en infrastruktur för biodiversitetsforskning. Hon är också ordförande i Sveriges mykologiska förening.
Bild: Jerker Andersson
ST-medlemmen Ellen Larsson ansvarar för svampsamlingarna på Herbarium GB, en infrastruktur för biodiversitetsforskning. Hon är också ordförande i Sveriges mykologiska förening.

»Gynnsamt för kantareller«

FÖRDJUPNING: INTERVJU2012-09-24

Ellen Larsson arbetar som förste museiintendent vid Göteborgs universitet och ansvarar för svampsamlingarna. På fritiden ägnar hon sig helst åt – svampar! Bland annat som ordförande i Sveriges mykologiska förening.

Hur snöar man in så på just svamp?

– Det är en väldigt fascinerande organismgrupp. Traditionellt fördes svamparna till växtriket, men i dag bildar svamparna ett eget rike och har sin egen systematik. Det är en väldigt artrik grupp med cirka en och en halv miljon arter på jorden, men bara cirka

15 procent av dem är formellt beskrivna.

Hur krokig var vägen till att du specialiserade dig på svampar?

– På gymnasiet gick jag naturvetenskaplig linje och sedan började jag läsa till biomedicinsk analytiker. Jag fick en praktikplats hos en forskargrupp som jobbade med svamp. Jag tyckte det var så kul, jag blev helt biten. Vi odlade mycket och experimenterade med korsbefruktningar och tittade på artavgränsningar. Så jag började plugga biologi, gick så småningom en forskarutbildning och doktorerade. I dag är jag docent i systematik och biodiversitet.

Vad gör Sveriges mykologiska förening?

– Vi är en förening för svampintresserade som arbetar för att öka kunskapen om svampar. Vi driver kursverksamhet och ger ut Svensk mykologisk tidskrift. Varje år i september arrangerar vi Svampens dag över hela landet, och under Mykologiveckan arrangerar vi exkursioner för att lära oss mer.

Du har just kommit hem från en resa. Vad har ni gjort?

– Jag har varit med myggen och knotten i norra Finland och letat efter trådskivlingar. Jag har nog hittat ett par arter som är nya för vetenskapen. Jag har snöat in lite på trådskivlingar på senare år. När jag började 2004 kände vi till 90 arter och nu finns det 200 kända arter i Sverige.

För oss svampplockare – kan du berätta vad det är som styr var svamparna växer?

– De flesta svampar bryter ned dött organiskt material, andra är parasiter eller lever i symbios med en värdorganism, till exempel ett träd. När svampen ingår i en relation med ett träd bildas en svamprot, en mykorrhiza. Kantarell kan bilda mykorrhiza med björk, tall och gran. Oftast finns de där på rötterna men det är inte varje år de fruktifierar. I år har det på vissa ställen varit gynnsamt för kantareller, så att de har kunnat bilda många fruktkroppar.

Går du själv någon gång ut i skogen för att plocka svamp?

– Det är sällan jag går ut bara för att plocka svampar. Jag kan gå förbi både kantareller eller Karl Johan, men visst händer det att jag plockar svamp.

Vad gör du annars på din fritid?

– Jag spelar lite golf. Men bara på våren, innan det blir svampar. Sedan är jag gärna ute i naturen rent generellt. Oftast spanar jag i backen då också. 

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA