Forskningen blir alltmer global

FÖRDJUPNING: ST-MEDLEM2007-10-23

Namn: Ingrid Öborn
Ålder: 50 år
Bostad: Utanför Uppsala, i Sunnersta söder om Ulltuna
Familj: Man och två barn, 16 och 19 år
Yrke och arbetsplats: Professor i marklära på institutionen för markvetenskap på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Månadslön: 44 500 kronor

Arbetsuppgifter: Just nu arbetar jag enbart med forskning, det här året som gästforskare i Aberdeen i Skottland. Åren 2004– 2006 var jag prodekan på fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap, och jag sitter fortfarande i fakultetsnämnden.

En del av min forskning rör stadsnära jordbruk i Kina, Vietnam och Thailand. Jag har lett ett EU-projekt om hur miljön påverkar jordbruket och hur jordbruket påverkar omgivningen – det gödslas oerhört mycket. Vi ska fortsätta med ett samarbetsprojekt mellan Vietnam och Kenya och pröva om det går att odla annat än mat i förorenade miljöer, till exempel grödor för bioenergi.

Ett annat forskningsfält handlar om hur mineraler och andra näringsämnen frigörs i marken i odlingssystem i norra Europa.

                                           •l•

Fritid: Jag är mycket ute i naturen. Jag odlar i trädgården, vandrar i bergen och vid havet, plockar bär. I helgen hittade vi björnbär!

                                           •l•

Det bästa med jobbet: Jag kan påverka mina arbetsuppgifter och utveckla jobbet i olika riktningar: förr var det mycket undervisning, därefter hade jag ledningsfunktioner och nu är det forskning. Som forskare arbetar man hela tiden med nya saker. Man läser, formulerar frågor och testar hypoteser. Vår forskning blir också mer och mer en global verksamhet, och det innebär
mycket internationella kontakter.

                                           •l•

Det vill jag förändra i jobbet: Universiteten är kanske inte så professionella som arbetsgivare. Det borde finnas ordentliga planer för utveckling och vidareutbildning för all personal. Ibland blir folk uppsagda för att de inte klarar nya arbetsuppgifter.

Ett problem för mig och andra som blivit befordrade till professorer är att vi får så liten del av vår lön från fakultetsanslag och till stor del blir beroende av extern finansiering. Jag har inget emot att söka pengar, men jag skulle hellre söka för att bygga upp en grupp av doktorander, för fältarbete och annat än till min egen lön.

                                           •l•

Därför är jag med i ST: Det finns ganska många frågor där man behöver agera gemensamt som arbetstagare. För mig var det en trygghet när jag var doktorand och fick barn, det var inte självklart vad som gällde med utbildningsbidrag, doktorandtjänster och så vidare. ST var mitt fack från början, och det har fungerat bra på min arbetsplats.

                                           •l•

Viktigaste frågan för facket: Att det ska finnas pengar till lön och att alla får vidareutveckling i arbetet. Det är både en rättighet och en skyldighet att utveckla sig.

Ingrid Öborn
Ingrid Öborn
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA