Federation utväg för liten högskola
Om Mälardalens högskola finns kvar om tio år kommer den att ingå i ett större sammanhang, ha fler utländska studenter men färre utbildningsprogram, tror fackliga företrädare på högskolan. Rektorn är nöjd med att det inte blev en fusion med Örebro universitet.
Förra året arbetade Mälardalens högskola hårt med att göra om sina institutioner till bredare akademier. Samtidigt fick man ett underskott på 30 miljoner kronor, som nu måste hanteras. Mitt i allt detta ska ledning, personal och studenter hinna med att diskutera den stora framtidsfrågan: en allians med ett eller flera andra lärosäten – en federation.
Det började med samtal mellan Örebro universitet och Mälardalen om att gå ihop, fusionera. För Mälardalens del handlade det mycket om att stärka konkurrenskraften på forskningssidan och att kunna erbjuda forskarutbildning.
För riskabelt fortsätta
Men regeringsskiftet kom emellan. Den borgerliga regeringen tillsatte en utredning om ett nytt, prestationsinriktat system för fördelning av resurser till högskolan.
– Det blev tydligt att vi inte kunde lägga ned all kraft på en fusion i ett läge när vi behövde »samla prestationspoäng« för det nya anslagssystemet. Det var för riskabelt, säger Ingegerd Palmér, rektor vid Mälardalens högskola.
En annan viktig faktor emot var de negativa reaktionerna från näringslivet och Västerås kommun, som befarade att deras region skulle hamna ur fokus i ett samgående där Örebro universitet var den dominerande parten.
– Den nya organisationen skulle ju vara fri att frångå de grundläggande förutsättningarna som parterna tidigare hade kommit överens om, kommenterar Ingegerd Palmér.
Flera inbjudna att delta
Lärosätena började därför titta efter samverkansformer i stället, och fastnade för den för Sverige nya lösningen federation. I en sådan bibehålls en viss lokal självständighet, samtidigt som man tar ett gemensamt ansvar för att driva den övergripande utvecklingen.
De två lärosätena har bjudit in andra att delta, och Högskolan Dalarna och Karlstads universitet är med och utreder frågan.
ST-sektionen vid Mälardalens högskola hade också invändningar mot idén om fusion. Den fackliga oron gällde dels eventuella neddragningar och rationaliseringar, dels en försämrad arbetssituation för personal som måste pendla. Federationen har man inte hunnit ta ställning till än.
Det har inte heller de tre studenter som ST Press talat med gjort. När fusionen var aktuell fick de lite information.
– Man ville väl slå ihop för att få en starkare forskning, säger Maria Sehlstedt, som läser folkhälsokunskap på tredje året.
Hälften har hoppat av
Det är däremot uppenbart för dem att högskolan har ekonomiska problem.
– Det är svårt att fortsätta med kurser när studenter hoppar av. I vår utbildning har nog hälften gjort det, och det är ändå ett program som fått god kritik, säger kurskollegan Maria Nordin.
Även facket ser behov av förändring.
– Det finns för många högskolor i Sverige, säger Ann-Sofie Magnusson i STs sektionsstyrelse. Vi har problem med för få studenter och för lite forskningsanslag.
Rektor Ingegerd Palmér håller på sätt och vis med.
– Det finns för många lärosäten – eller för lite pengar. Det behövs en ordentlig översyn av vår roll i samhället och hur vi ska organiseras, såsom man gjort i andra nordiska länder.
Kommer högskolor att läggas ned om resursutredningens förslag genomförs?
– Det finns i förlängningen, visst. Sådana här system tenderar tyvärr att ge mer åt dem som redan har.
De stora förändringar som väntar, efter utredningen om anslagssystemet och en pågående utredning om nya organisationsformer för högskolan, gör det ovanligt svårt att vara rektor, tycker Ingegerd Palmér.
– Jag är rektor på mitt femtonde år, och jag har aldrig upplevt en sådan oklarhet om vart man ska ta sikte strategiskt. Men kvalitet och sund ekonomi är eviga värden.
