Fack inom staten vill ha hårdare krav
Sårbarheten i samhället har ökat och personalens arbetsvillkor har blivit sämre. Nu måste staten ställa hårdare krav på de aktörer som tar över driften på de avreglerade marknaderna.
Det är ett gemensamt krav från ST och Seko till regeringen och den statliga utredning som nu ser över effekterna av avregleringarna inom bland annat el, tele, post och järnväg.
– På något sätt måste företag som driver tjänster i allmänhetens intresse tvingas underhålla och utveckla den verksamhet de tagit över, säger STs ordförande Annette Carnhede.
Hon har ingen färdig lösning, men skissar på möjligheten att införa någon form av skatt eller öronmärkning av pengar så att kvalitet, säkerhet och goda arbetsvillkor kan garanteras av dem som tar över driften.
Är detta ett nytt krav från ST?
– Egentligen inte. Vi kanske inte har formulerat det så konkret, men vi – och framför allt våra medlemmar – har länge sett bristerna och vi pratar ofta om värden som kvalitet och likabehandling.
Enligt Carnhede skulle många av problemen kunna lösas i samband med upphandlingen. Det får inte vara så att billigaste offerten vinner, anser hon. För att få ta över en verksamhet ska ett företag också tvingas lämna garantier på en rad områden som arbetsmiljö, kvalitet och driftssäkerhet.
Sekos ordförande Janne Rudén är inne på liknande tankar.
–Företag som inte ägs av samhället ska inte bara kunna plocka ut vinsterna. De borde avsätta en del till investeringar. Elbolagen skulle exempelvis vara tvungna att bygga fältstationer och underhålla elnäten, säger han.
Annette Carnhede håller med om mycket av den kritik som Seko riktar mot avregleringarna och som finns formulerad i förbundets kongressprogram ”Reglera avregleringen”:
–Jag har svårt att se några direkta fördelar med avregleringarna. Det är jättefarligt att säga att allting blir bättre med ökad konkurrens, det kan precis lika väl bli tvärtom.
Hon betonar att liberaliseringsvågen drivits fram av ett synsätt som byggde på att det som drivs i statlig eller offentlig regi har lägre effektivitet än det som drivs av privata intressen.
– Den myten har vi nu slagit hål på. De flesta inser att vi har en effektiv organisation i staten och att det inte blir billigare och bättre om man också måste arbeta ihop till en privat vinst, säger hon.
Det är alltså en gemensam uppfattning från ST och Seko, som organiserar flertalet av de anställda på de här områdena, att avregleringarna har lett till försämrad arbetsmiljö och trygghet.
– Ingen säger längre att statens kaka är säker. Den tiden är ett minne blott och det är en följd av avregleringar och omstruktureringar på arbetsmarknaden, säger Annette Carnhede.
Men Carnhede och Rudén understryker också att otryggheten ökat även i övriga samhället. De varnar för vad som kan hända exempelvis vid ett attentat och påpekar att ansvarsfördelningen där är oklar.
– Samhället har blivit mer sårbart. Vi ska inte tro att vi är någon frizon för terrorismen. Vem samordnar eldistributionen vid en attack mot ett kärnkraftverk? Vem samordnar mellan Telia och Vodafone i ett krisläge om telenäten attackeras? Detta är mycket otydligare i dag än förr, säger Rudén.
Varför har det då blivit så här? I många andra länder har fackföreningar och konsumenter gjort hårdare motstånd, medan Sverige relativt smärtfritt kunnat gå i bräschen när det gäller liberalisering av allmännyttiga tjänster.
Annette Carnhede ser det hela som ”typiskt svenskt”.
–Vi har en hög organisationsgrad och relativt partsjämlika förhållanden. Därmed har vi trots allt klarat vårt primärfackliga uppdrag och ordnat villkoren någorlunda för medlemmar som bytt arbetsgivare.
Samtidigt skedde denna process utan särskilt mycket debatt eller motstånd. Nu kommer något av eftertankens kranka blekhet.
– Nu vaknar vi upp och undrar varför det blev så här, vem har beslutat det och ville jag verkligen ha det så här, säger Carnhede och välkomnar den utvärdering som nu ska ske.
Janne Rudén i Seko tycker också att vi svenskar varit aningslösa och citerar den gamle göteborgsredaren Sten A Olssons valspråk ”Dum går först”.
Enligt Rudén borde EU-länderna ha haft en gemensam tidtabell för avregleringarna. Nu får ju utländska bolag chansen att etablera sig på den svenska marknaden (Fortum, Connex, Deutsche Bahn är några exempel), medan svenska företag är utestängda från motsvarande möjlighet i många länder.
