Erfarenhet väger tungt i jobbjakten

Drygt fem års utbildning efter gymnasiet, nio års relevant yrkeserfarenhet och personlig lämplighet. Det var vad som krävdes för att få tjänsten som expert på strategiskt arbetsmiljöarbete på Migrationsverket.

– Jättekul! Det här jobbet framstår som i en lite högre klass än de flesta andra jag har sett, säger Fredrik Undén, som blev den utvalde och tillträder tjänsten 9 januari.

Han hade 24 medtävlare om jobbet. Berit Heljestrand, chef för Migrationsverkets personalstrategiska enhet, var glatt överraskad när ansökningstiden gått ut och hon kunde väga ansökningshögen i händerna.

En nischad tjänst

– Det är väldigt många sökande på en sådan tjänst. Den är ju väldigt nischad, så att det var så många som kände sig manade var väldigt roligt för oss.

Men denna tjänst är inget undantag, säger hon. Migrationsverket har i allmänhet lätt att rekrytera personal.

– Jag har ju arbetat även i andra statliga förvaltningar, och jag tycker att det verkar som att det har blivit mer intressant att arbeta inom staten. Och Migrationsverket är uppenbart en arbetsplats som många söker sig till.

Tjänsten som arbetsmiljöexpert var annonserad på verkets intranät, hos Arbetsförmedlingen och på sajterna Offentliga jobb och Monster.

Arbetsuppgifterna beskrivs utförligt. Det handlar bland annat om att planera, driva och utveckla arbetsmiljöarbetet, göra riskanalyser och samarbeta med skyddsombud och fackliga organisationer.

Ska satsa på arbetsmiljö

Migrationsverket ville ha sökande med relevant högskoleutbildning och lång erfarenhet av kvalificerat personalarbete.

Bakgrunden till tillsättningen är att Migrationsverket vill satsa mer på arbetsmiljöfrågorna.

– Vi fick ett föreläggande från Arbetsmiljöverket och har ett gott samarbete med dem, säger Berit Heljestrand. Men vi behöver förstärka arbetsmiljöarbetet med ytterligare en expert, som arbetar med det övergripande, strategiska perspektivet.

När ST Press talar med Berit Heljestrand för första gången är hon just i färd med att välja ut de sökande som ska få komma på intervju. En ganska stor grupp sorterades bort efter en första läsning – hälften saknade erfarenhet inom strategiskt arbetsmiljöarbete.

– Vissa söker allt, och tänker inte efter. De kanske inte hade något på kvalifikationslistan.

En annan grupp som också sorteras bort är de som är intresserade av arbetsmiljöfrågor men bara har operativ erfarenhet och vill jobba »hands-on«.

– Vi vill ha ett enhetligt arbetsmiljöarbete på hela verket, det ska genomsyra verksamheten. Då behöver man ha lite mer på fötterna.

Sex kallas till intervju

De sex personer som väljs ut till intervju är de som har strategisk kompetens. Två är internsökande, av de övriga är en privat konsult, en från ett försäkringsbolag och två från andra statliga myndigheter.

Däremot har de flesta sökande tillräckligt god utbildning, tycker Berit Heljestrand. Genomsnittet är nästan fem års utbildning efter gymnasiet.

– Många är ergonomer och har fyllt på med beteendevetenskap, och växlat mellan arbete och vidareutbildning. Och har man arbetat länge med frågorna, till exempel fackligt, kan man likställa det med utbildning.

Ansökningarna ger också ett första intryck vad gäller de personliga egenskaperna.

– Många lyfter fram sitt engagemang, att de brinner för arbetsmiljöfrågorna, noterar Berit Heljestrand. Det är viktigt, för vi har en väldigt tuff arbetssituation. Vissa kan också beskriva systematiskt arbetsmiljöarbete så att det syns att de förstår vad det är.

– En annan egenskap som man framhåller är att man varit med och startat saker – och kommit i mål.

Det är inte ovanligt att de som söker arbete på Migrationsverket specifikt uttalar att de vill vara i statlig tjänst, berättar hon. Många har arbetat just på Migrationsverket tidigare och vill komma tillbaka.

– Själv har jag arbetat i den offentliga sektorn sedan 1976. Vårt uppdrag är speciellt, och man måste gilla det och förstå strukturerna.

Erfarenhet av statlig tjänst är dock ingen merit i sig, framhåller hon.

När vi återkommer till Berit Heljestrand är intervjuomgången genomförd. En av intervjuerna fick göras per telefon, då den sökande var utomlands. Av de sex står nu två kvar för ytterligare en intervju.

Vid nästa samtal är frågan i praktiken avgjord. Efter slutintervjuerna och inför referenstagningen begärde rekryteringsgruppen in de två kvarstående personernas löneanspråk.

– Det visade det sig att en hade sådana löneanspråk att vi aldrig skulle kunna möta dem, och den sökande valde då att hoppa av, berättar Berit Heljestrand. Men jag tänker att Fredrik kanske ändå hade fått jobbet.

Det som gav särskild tyngd åt Fredrik Undéns kandidatur var hans erfarenheter av arbete med psykosociala frågor och med frågor om hot och våld, säger hon.

– Vi tror att det här blir väldigt bra.

Lämnar polisen i Stockholm

I Stockholm förbereder sig Fredrik Undén för att avsluta sin nuvarande tjänst som arbetsmiljösamordnare inom Stockholmspolisen. Det blev en relativt kort sejour, knappt två år. Han hoppas att han nu åter ska få arbeta på en mer övergripande nivå.

– Nu är det mer på handläggarnivå. Jag kom ju dessförinnan från Arbetsmiljöverket, och det jobbet var mer som tjänsten på Migrationsverket. Det är på den nivån, den strategiska nivån, jag vill befinna mig när jag arbetar med arbetsmiljöfrågor.

Den sortens jobb är inte så vanligt förekommande bland platsannonserna, säger han, kanske ett par om året.

Vad trodde du om dina chanser?

– Jag trodde nog att jag hade ganska rimliga chanser. Jag ringde Berit och frågade lite, och av vårt samtal förstod jag att hon tyckte att min profil matchade tjänsten.

Vad fällde avgörandet?

– Kombinationen av utbildning och erfarenhet från det psykosociala området var säkert viktig. Att jag arbetat på Arbetsmiljöverket var också en god merit. Där fick jag ett makroperspektiv, och sedan har jag ju även arbetat praktiskt på en stor statlig myndighet.

Fredrik Undén tycker inte att han har varit så väldigt målinriktad i sin karriär.

– Det har vuxit fram under ett antal år. På Arbetsmiljöverket handlade det mycket om juridiska spörsmål, och så småningom kände jag att jag ville jobba mer direkt mot en verksamhet. Jag tror på systematiskt arbetsmiljöarbete och vill få in det som en naturlig del i verksamheten på en arbetsplats.

70 ville vara informatör i ett halvt år

Välutbildade, men med kort tid i yrket. Bristen på arbetslivserfarenhet sållade bort många av de 70 sökande till en sexmånaders anställning som informatör på Länsstyrelsen i Östergötlands län.

När man söker en informatör brukar det vara många som vill ha jobbet, konstaterar personalhandläggaren Jasmina Berberovic nöjt.

– Intresset är ganska stadigt oavsett konjunktur. Det är arbetsuppgifterna som lockar.

Då går det också att sätta ribban högt i annonsen: relevant högskoleutbildning, erfarenhet av kommunikationsarbete, god stilistisk förmåga samt kunskaper i digital bildhantering, webbpublicering och layout i programmet Indesign. Därtill krävdes goda kunskaper i engelska – vilka också testades i anställningsproceduren.

De flesta sökande levde upp till förväntningarna på akademiska meriter. I genomsnitt hade de 4,4 års eftergymnasial utbildning, visar ST  Press genomgång av ansökningarna.

Jasmina Berberovic är inte förvånad.

Inte svårt att göra urval

– I dag är det många som både arbetar och pluggar på distans. Andra fortsätter att läsa efter examen om de inte får jobb. Det är varken en nackdel eller en fördel ur vår synvinkel. Men vi skriver aldrig att man ska ha ett visst antal år, exempelvis en masterexamen.

Men trots de många ansökningarna och den generellt höga utbildningsnivån var det inte svårt att välja ut personer till intervju. Många stupade på kravet på erfarenheter i yrket. Hälften av de sökande hade arbetat mindre än åtta månader som informatör eller motsvarande. En del hade ingen erfarenhet alls.

– I synnerhet på en kortare visstidsanställning vill vi hitta någon som kan producera direkt, säger Jasmina Berberovic. Och de måste kunna allt: allmän information, webb, bild, intern och extern kommunikation.

Flera väldigt meriterade

Den sista sållningen före intervjuerna gjordes med det i åtanke. Det fanns sökande med erfarenheter av information men inte webb, och vice versa. När de valdes bort blev det fem personer kvar. Det är ganska mycket för en tidsbegränsad anställning, tycker Jasmina Berberovic.

– Men vi kunde inte utesluta någon, vi tyckte att de var väldigt meriterade.

Den som till slut fick jobbet var Maria Hedberg, som tog tjänstledigt från sitt arbete som informatör i Aneby kommun i Småland. Det var lite en slump att hon sökte, säger hon.

Lade vikt vid skrivvanan

– Jag var bara ute och kollade lite på sajten Offentliga jobb. Men det här lät så perfekt för mig, precis de saker jag sysslat med och skulle vilja utveckla. Det var också en chans att pröva en annan del av den offentliga förvaltningen, som jag gärna vill vara kvar i.

Innan hon kom till Aneby hade Maria Hedberg arbetat i många år som journalist.

– Jag har ju ganska kort erfarenhet som informatör, men de var intresserade av min journalistiska bakgrund och fäste stor vikt vid att jag är van skribent.

I den tuffa konkurrensen trodde hon också att det kunde behövas en renodlad informatörsutbildning. Men hennes kulturvetarutbildning från Linköpings universitet stod sig väl.

– Den har funnits i Linköping ganska länge och är etablerad. Här vet många vad en kulturvetare är.

För Maria Hedberg innebar flytten från kommunen till länsstyrelsen också en löneförhöjning och övergång från en 75-procentig tjänst till heltid.

– En stor fördel ekonomiskt!

»Vi har blivit mer attraktiva«

När Skatteverket i Sundsvall behövde en servicetjänsteman på ett ettårigt inhopp sökte 92 personer. Nästan alla uppfyllde grundkraven.

Skatteverket har blivit en attraktiv arbetsgivare, tror Anne-Marie Gustafsson, en av verkets HR-konsulter och den som ansvarat för en nyligen genomförd rekrytering av en servicetjänsteman i Sundsvall. Att 92 personer söker ett tidsbegränsat jobb är ett tecken på det, menar hon.

– Vi har arbetat mycket med bemötande, och det har gett effekt. Allmänhetens bild av oss har blivit mer positiv, och det kan nog påverka intresset för att söka arbete här.

300 sökte varje jobb

När verket nyligen anställde en servicetjänstemän och en assistent på tillsvidareanställningar i Gävle respektive Härnösand sökte omkring 300 personer vardera tjänsten. Arbetet som servicetjänsteman innehåller vaktmästaruppgifter, men även kontorssysslor, säkerhetsarbete och bilvård.

Av de sökande till jobbet i Sundsvall var det endast fem som inte uppfyllde de formella kraven i annonsen. Förutom gymnasiekompetens, datorvana och körkort fanns kravet på svenskt medborgarskap, på grund av att vissa arbetsuppgifter är säkerhetsklassade.

Fyra sökande kvar

Skatteverket ville helst hitta någon som också hade arbetat på flera områden: säkerhetsarbete, bilvård och kontorsarbete. Därmed minskade den aktuella gruppen snabbt till fyra personer. Det var ändå ett gott resultat, tycker Anne-Marie Gustafsson.

Alla fyra var män, i åldrarna 25 till drygt 60 år.

– Det är många kvinnor som söker de här tjänsterna också, men den här gången var det ingen som hade erfarenhet av bil- och säkerhetsarbete.

Valet var sedan ganska lätt, säger hon. En av de sökande gjorde ett mycket gott intryck i intervjun, och chefen, facken och Anne-Marie Gustafsson var överens om att man hittat sin kandidat. Därför tog man bara referenser på honom. När både referenserna och Säpos säkerhetskontroll gav grönt ljus var jobbet hans.