En väg till jobb i svenska staten

Förvaltningskursen var en lyckträff, särskilt praktikdelen. Åtminstone för Marijana Carlsten, Leticia Viseth och Martin Brozek. Den gav dem chans att möta en arbetsgivare och ledde till fast jobb. Även värdmyndigheterna är positiva.

–Jag har sökt jättemånga jobb i Sverige, ungefär 400. Bara en gång kom jag så långt som till en intervju. Att jag aldrig »nådde fram« gjorde mig besviken.

Marijana Carlsten med ett klingande svenskt efternamn ser inte glad ut vid minnet. Hon är 34 år och kom till Sverige för sex år sedan från före detta Jugoslavien. Redan då var hon gift, men namnet hjälpte inte, när hon sökte jobb som hon var utbildad för. Sin akademiska utbildning i hemlandet har hon fått »översatt« till nationalekonom.

Här har hon pluggat fler kurser i ekonometri och medan hon väntade på jobb arbetade hon i flera år som vårdbiträde. Genom arbetsförmedlingen informerades hon om kursen i högre praktisk förvaltningskunskap, som anordnades av statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet (se faktaruta).

Intressant innehåll

Först var Marijana Carlsten inte så road av tanken på att plugga ännu mer, men när hon såg utbildningens uppläggning blev hon intresserad. Den innehöll just det som hon ville veta mer om – ämnen som förvaltningen i det politiska systemet, verksamhet och organisation, förvaltningsteknik, det offentliga språket, förvaltningsjuridik och utredningsmetod. Dessutom ingick två omgångar praktik på en statlig myndighet.

–Utbildningen har fungerat bra. Utan den hade jag aldrig fått en chans att visa vad jag går för, konstaterar hon.

Särskilt nöjd är hon med praktiken på Ekonomistyrningsverket. Handledningen där var utmärkt och hon fick arbetsuppgifter med en gång. Sedan i mars i år har hon en fast tjänst på verket.

–Vi har haft jättebra föreläsningar men vissa delar av kursen borde ha kommit före praktiken. Jag tror att man ändrat på det inför nästa kurs. Diarieföring och registratur tillhör det man bäst lär på plats och behöver därför inte finnas med i själva utbildningen, anser hon.

Ambitiös satsning

Marijanas handledare Svante Hellman tycker att kursen var ambitiöst upplagd och ett bra sätt för invandrade akademiker att få kontakt med olika myndigheter. Han anser också att handledarnas utbildning är nyttig och nödvändig, särskilt för den som aldrig tidigare handlett en praktikant.

–Jättebra att också träffa andra handledare. På Ekonomistyrningsverket hade vi två praktikanter med var sin handledare som tillsammans lade upp delar av praktiken. I början hade vi gemensamma genomgångar med praktikanterna. Marijana fick ganska snabbt pröva en normal arbetssituation genom att göra budgetprognos för ett visst område.

Eftersom praktikanterna kom med ganska kort varsel var ingen på myndigheten förberedd på att de hade egna uppgifter att göra för kursen. Tidplanen måste därför ändras.

–Det hade varit bra att veta i förväg, säger Svante Hellman.

En seriös och ambitiös satsning, anser också Ekonomistyrningsverkets personalchef Cecilia Aste. När hon fick se listan över kursdeltagarna ansåg hon det viktigt att också Ekonomistyrningsverket kom med som värdmyndighet.

Hon tycker att kursen var ett bra sätt att testa hur man ska arbeta med personer av annan etnisk härkomst än svensk. Genom kursen gavs möjlighet att se vad praktikanternas kompetens är värd. Mångfald är annars inget problem på Ekonomistyrningsverket, menar Cecilia Aste.

–Enligt våra mål för kompetensförsörjning ska vi företrädesvis ta praktikanter med annan etnisk tillhörighet än svensk. Vi är positiva till anställda med olika etnisk bakgrund och sorterar aldrig bort någon av den orsaken, säger hon. Framöver tar vi gärna fler praktikanter men just nu är det omöjligt på grund av en omorganisation.

Övergav eget bolag

Praktikanten Martin Brozeks bakgrund är lite annorlunda än Marijana Carlstens. I hemlandet Polen arbetade han på svenska ambassaden i Warszawa innan han for till Sverige och läste företagsekonomi. Här bildade han ett aktiebolag med en kompanjon, men han ville hellre jobba statligt.

Genom en god vän på utrikesdepartementet fick han höra talas om förvaltningsutbildningen.

Till skillnad från kamraterna gillar han kursens teoretiska del bäst, särskilt juridiken och EU-kunskapen. Men båda ämnena borde fått mer utrymme.

–I stället för att ägna så mycket tid åt hur man ska arkivera papper och vad som är en handling hade det varit bättre med mer EU-utbildning.

Han praktiserade på två ställen, på Stockholms och på Uppsala universitet. Det innebar möte med två helt olika kulturer.

–Väldigt lärorikt, konstaterar han.

I april i år började han som trainee på Länsstyrelsen i Uppsala och fick fast jobb där i oktober.

Leticia Viseth från Colombia fick jobb på »sin« praktikmyndighet Kammarkollegium utan att helt avsluta kursen.

–Jag har uppsatsen kvar. Under min andra praktikperiod var det bokslut, så jag blev kvar. Tiden för att slutföra kursen gick ut i augusti och det hann jag inte.

Leticia Viseth är också ekonom, men utexaminerad i Sverige. Hon hade inte börjat söka jobb när hon läste om förvaltningskursen i studenttidningen Gaudeamus i Stockholm.

–Kursens uppläggning var bra och kraven lite högre än i den vanliga svenska utbildningen. När vi skulle skriva uppsats tittade man inte bara på sakinnehållet utan även på svenskan. Juridikdelen var också bra. Men bäst var att jag lärde mig hur Sverige fungerar politiskt och om landets historiska utveckling.

Även hon understryker praktikens betydelse och att den lett till jobb.

Lärorikt för båda parter

Bland värdmyndigheterna fanns också Skolverket. Där är man mycket positiv och ser praktikdelen som ett bra sätt att ge personer med annan etnisk bakgrund en chans att komma in i statsförvaltningen.

–Vi har ju skolor där eleverna är av olika etnisk härkomst och måste själva spegla detta. Hos oss har 15 procent av personalen annan etnisk bakgrund, säger Dan Hasselgren som handlett en av förvaltningskursens praktikanter.

Han tycker att allt fungerat bra, inte minst utbildningen för dem som fungerade som handledare på värdmyndigheterna.

–Det är viktigt att man ägnar sig åt praktikanterna. Jag lade nog ner några veckors arbetstid på handledarskapet. Vår praktikant kom från Vitryssland som har en helt annan myndighetsstruktur än vår. Det var spännande och stimulerande för oss att höra om hennes erfarenhet därifrån och för henne att lära sig om öppenheten här.

Praktikanten gjorde enligt Dan Hasselgren ett bra jobb och fick uppgifter som också intresserade verket. Under den andra omgången praktik undersökte hon yngre medarbetares attityder till Skolverket som arbetsgivare. I dag har hon jobb någonstans inom staten och verket har nu en ny praktikant.

Om den framtida utbildningen lika lätt leder till jobb för alla deltagare får kommande utvärderingar visa. Men som Leticia Viseth uttryckte det:

–Äntligen fick jag en möjlighet att visa vad jag kunde. Jag kom först, bedömdes sen.