En ST-ockholmare kommer tillbaka
Kan stockholm mäta sig med berlin, mats hellström?
l Visst är Berlin en häftig stad men Stockholm är inte sämre. Tvärtom är det en oerhört kreativ huvudstad. Bland annat det vill Mats Hellström vara med och vidareutveckla när han lämnar ambassadörsposten i Tyskland för landshövdingejobbet vid årsskiftet.
Hur länge har du varit ST-medlem?
– Jag har varit TCO-medlem sedan 1965 och har alltid varit fackligt organiserad. Lennart Bodström och jag gjorde till och med en gemensam aktion för att behålla TCO-medlemskapet som statsråd.
Hur reagerade du när du blev tillfrågad om att bli landshövding i Stockholm?
– Jag blev väldigt glad och överraskad och kände inte minsta tvekan till att tacka ja. Jag är stockholmare och har alltid varit intresserad av Stockholmsfrågor.
Vilka likheter och skillnader finns mellan rollen som ambassadör och som landshövding?
– Landshövdingen hanterar fler ärenden än en ambassadör. Det är ett operativt, spännande jobb. Delar av det påminner om att vara ambassadör, båda jobben är utåtriktade. Som svensk ambassadör ska jag representera svenska intressen i Tyskland – en landshövding representerar länet.
– När jag blev ambassadör lämnade jag alla politiska uppdrag. Jag har dialog med alla politiska partier i Tyskland och på motsvarande sätt är landshövdingejobbet partipolitiskt obundet.
Hur kändes det att ställa om från politiskt till opolitiskt arbete?
– Det var inte svårt. Politiker driver olika intressefrågor och även ambassadörer ska driva frågor – exempelvis näringslivsfrågor och svenska utrikespolitiska intressen i förhållande till den tyska regeringen.
Vad kommer du att sakna mest när du lämnar Berlin?
– Efter fem och ett halvt år skulle jag ändå snart göra det – sex år i samma land är vanligt för en ambassadör. Berlin är en spännande stad, inte minst på kulturområdet. Den nya, unga kulturen är häftig och Berlin har blivit ett centrum för den.
– Svenska konstnärsstipendiater vill gärna komma hit. Här ska bland annat Lars Norén sätta upp en pjäs. Författare som Marklund, Mankell och Marianne Fredriksson är väl kända och större svenska utställningar i Sverige recenseras ofta i Tyskland. Överhuvudtaget är intresset för Norden och den nordiska berättartraditionen stort.
– Just nu ser jag ut över de fyra andra nordiska ambassaderna. Vi har en gemensam utställningshall där ständigt någon utställning pågår. Bland annat har vi denna vår haft såväl en svensk som en finsk designutställning. Bara i utställningshallen har vi haft 130 000 besökare hittills. Hösten 1999 kom 15 000 besökare när de nybyggda nordiska ambassaderna hade öppet hus en dag i samband med invigningen. Fortfarande skriver man om ambassaderna.
Vad kommer du främst att arbeta för när du tillträder som landshövding?
– Stockholm är en oerhört kreativ huvudstad, ledande i IT, teknik, och design. Det är en roll som måste utvecklas. Vi har också känslig natur, en vacker skärgård som också är en glesbygd, vilket är ett speciellt problem, och kulturhistoriska miljöer. Allt det här är viktiga värden som det gäller att förena – även om uppgiften är svår.
– Men Stockholm har också en roll som centrum för företag från andra länder, även i förhållande till Baltikum och Östersjöländerna. Direkt efter ”järnridåns” fall var mitt uppdrag att verka för internationellt Östersjösamarbete. Det gör jag nu också i Tyskland.
– Och så ska jag fortsätta min företrädare Ulf Adelsohns jobb, bland annat när det gäller kvinnofridsfrågan. Tyskarna sneglar mot svensk IT och bioteknologi. Man vet att Sverige är intressant i det avseendet men inte hur. Det ska jag försöka förmedla – också i förhållande till andra länder.
Mats Hellström
Född i Stockholm 1942.
Efter några år som lärare i nationalekonomi vid Stockholms universitet var han riksdagsledamot 1969–1996.
På 80- och 90-talen var han bland annat jordbruksminister och utrikeshandels- och EU-minister tills han 1996 utsågs till ambassadör i Bonn, därefter Berlin. Nästa år blir han landshövding i Stockholm.
