En rättighet att få hjälp med missbruket
Om en arbetstagare har missbruksproblem är arbetsgivaren skyldig att erbjuda rehabilitering. I gengäld är man som anställd skyldig att medverka till rehabilitering – och i slutändan att sköta sina arbetsuppgifter.
Organisationen Alna samägs av de centrala fack- och arbetsgivarorganisationerna och fungerar som en resurs i alla frågor som rör skadligt bruk i arbetslivet. När Alna bildades 1961 handlade uppdraget i princip om »män och alkohol«. Nu ser organisationen en ökande problematik även vad gäller spel, läkemedel, narkotika och andra beteenden som kan påverka arbetsplatsen negativt, berättar Ingela Eriksson, som är konsult och informationsansvarig på Alna.
– Det vi vet i dag är att man behöver se till varje individ och vad den personen behöver. Det är komplext, ofta finns psykisk ohälsa i botten. Det är inte bara att skicka i väg någon som dricker på behandlingshem. I många fall är det bättre att vara kvar i sin vardag, och gärna på jobbet också, säger hon.
Hur vanligt är det att det finns en konflikt mellan parterna när ni kopplas in?
– Det är vanligt att man har lite olika bild av hur problemen ser ut. De som har negativa konsekvenser av alkoholbruk eller annat bruk vill inte se det. Man menar att det rör sig om enskilda tillfällen, medan arbetsgivaren tycker att det har hänt lite väl mycket saker. Det är viktigt att få med sig medarbetaren och att motivera de insatser som görs.
Var går gränsen för när ett bruk eller beroende blir så allvarligt att arbetsgivaren är skyldig att ingripa?
– Det är omöjligt att säga. Arbetsdomstolen dömer från fall till fall. Från vår sida är inte det främsta målet att chefen och medarbetaren ska tycka om varandra, eller ens bli sams. Det är att arbetsplatsen ska fungera så som det är tänkt.
Samma regler vid missbruk som vid annan rehabilitering
Bestämmelser om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift om arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering, AFS 1994:1. I den framgår att arbetsgivarens rutiner för rehabilitering även ska gälla vid missbruk. Arbetsgivare ska också klargöra vilka interna regler och rutiner som gäller om arbetstagare uppträder påverkade på arbetet.
Testa dig själv
På Alna.se kan man kontrollera om ens alkoholvanor gör att man ligger i farozonen för ett riskbruk.
Tre råd om du är orolig för din kollega
- Håll inte tyst och täck upp. Det hjälper ingen. Tvärtom.
- Prata helst med den berörda personen direkt. Alternativt med chefen. Och gör det omgående, låt inte tiden gå.
- Lita på din magkänsla. Oron stämmer i de allra flesta fall. När ett beroende börjar märkas på arbetsplatsen är det ofta frågan om problem som har pågått länge.
Rådgivare: Ingela Eriksson, Alna
Arbete och alkohol genom tiderna
1300-talet: En tidig svensk inskränkning av alkohol i samband med arbete finns i Smålandslagens kyrkobalk. Där stadgas att »dobblare« och »drinkare« inte får väljas till präster.
Medeltiden: Inom skråväsendet hörde dryckesgillen till. Dessa reglerades i spyabalken. »Om broder spyr ute i gården, böte 1 tunna öl till gillet«. Den som kastade upp inomhus fick betala mer.
1800-talet: Problemen med spritdrickande män eskalerar. En bidragande orsak är att lön många gånger betalas ut i form av brännvin. Nykterhetsrörelsen formerar sig.
1900-talet: Alkoholtillgången regleras i omgångar. Även arbetslivet torrläggs gradvis.
1970-talet: Mellanölsautomater står bredvid kaffeautomaterna på många arbetsplatser. Efter 1977 fick drycken bara säljas på Systembolaget.
1983: »Fredagsöl« gör entré i svenska medier när Dagens Industri rapporterar från en kollegial sammankomst på Café Opera i Stockholm.
1988: Nubbe hör fortfarande till när den socialdemokratiska regeringen äter fredagslunch.
2016: Hälften av svenskarna uppger i en stor enkätundersökning att det finns tillfällen då de bjuds på alkohol i jobbet.
Andel av svenskarna med ett riskbruk av alkohol, 2017.
Män: 20%
Kvinnor: 13%
Källa: Folkhälsoinstitutet
