Eldsjälar för ett grönt universitet

Man får leta förgäves efter en papperskorg i det lilla mötesrummet på GMV, Göteborgs miljövetenskapliga centrum. Den har tagits bort av miljöskäl. I stället får mötesdeltagare ta med sig äppelskrutt, tomflaskor, godispapper och andra mötesrester till fikarummet utanför.

Under diskbänken där finns en liten brun papperspåse för skruttet – hit ska allt kompostmaterial. Intill står en prydlig trähurts med sex lådor för material som ska återvinnas eller deponeras – metall, papper, hårdplast, ofärgat respektive färgat glas samt icke brännbart material.

Dessutom finns en större hurts för alla andra brännbara sopor. Den är stor. Det måste den vara, för den ska svälja 65 procent av allt skräp som arbetsplatsen genererar.

Sophanteringen illustrerar ett av flera miljödilemman för Göteborgs universitet. I miljöplanen sägs att andelen avfall som går till förbränning ska ned till 25 procent, och överallt finns stationer för sopsortering. Men Göteborgs stad, som ansvarar för sophämtningen, låter det mesta gå till bränning. Så det är inte mycket vits att sätta upp fler hurtsar för andra fraktioner som skulle kunna återvinnas, om de sedan ändå går till förbränning.

– Kanske kan vi nå 50 procent, på sin höjd, säger miljösamordnare Ulf Andersson på GMV. Vi hade en lång diskussion med fastighetsägaren innan vi ens fick lov att ha en komposterbar fraktion.

Men den förhandlingssegern utnyttjar lärosätet, och just nu undersöker man hur ofta behållarna måste bytas för att det inte ska börja lukta. Och till universitetets restauranger har det byggts kylrum för kompostmaterialet.
Göteborgs universitet har satt upp som mål att vara »hållbart«. Man skulle kanske kunna likna det arbetet vid ett träd. Avfallshanteringen är i så fall en gren på det trädet, och de bruna kompostpåsarna en kvist på grenen. Och det är till alla de små kvistarna man måste ut för att få resultat.

Miljökrav vid upphandlingar

Ett exempel på det är upphandlingar och inköp. De stora upphandlingarna sköts av en särskild enhet, men om resultatet ska bli miljövänligt måste miljöenheten gå in och hjälpa till inför varje upphandling.

– När anbuden kommer in ska vi granska bilagorna med miljökrav, förklarar Ulf Andersson. Det kan vara ganska många sidor, och det tar tid, men om vi inte orkar med det kommer upphandlarna inte att fråga efter miljökrav nästa gång.

När det gäller mindre inköp hade universitetet tänkt sig att någon enstaka miljöutbildad person på varje kontor skulle hålla i dem. Men det fungerade inte i praktiken, och för närvarande har omkring 2 000 anställda rätt att göra inköp. Hittills har några hundra av dem fått utbildning. Men alla kan använda lathundar med miljöråd som finns för olika varor.

Den allra tyngsta miljöfrågan med bäring på klimatet är energifrågan. All energi som tas från olja, kol eller naturgas – fossila bränslen – bidrar till uppvärmningen av jorden. Universitetet försöker minska sin klimatpåverkan både genom att gå över till förnybar energi och genom att minska energianvändningen.

Också den frågan upplöses i ett antal delproblem, när man tittar närmare. Det handlar om uppvärmning, nedkylning, tjänsteresor, belysning och all el till tekniska apparater.

I korridoren utanför samtalsrummet på Göteborgs miljövetenskapliga centrum tänds och släcks ljuset allteftersom människor passerar. Det styrs av sensorer för att inte stå på i onödan. Lågenergilysrör drar också ned elförbrukningen.

Belysningen moderniseras i samband med ombyggnader av universitetets fastigheter. På så vis har till exempel samhällsvetenskapliga fakulteten kunnat minska sin elanvändning för belysning med 75 procent. En morot för förbättringar är att elräkningen numera ligger utanför hyran på många håll.

Dialog med fastighetsägarna

Uppvärmningen av lokalerna, på närmare 400 000 kvadratmeter, är något man måste arbeta med ständigt och stegvis. Universitetets blåvita flagga hänger över ett stort antal byggnader runtom i stan, men husen ägs av flera olika fastighetsförvaltare. Universitetet måste träffa förvaltarna, samla kunskap, diskutera och förhandla om en rad frågor: mätpunkter, energistatistik, tekniska möjligheter, finansiering av investeringar och vem som ska ta hem vinsten.

Dialogen med fastighetsägarna gäller också energikällan för el och värme. Statliga Akademiska Hus har tagit fram ett erbjudande om »grön el« till de hus företaget äger. Den el som universitetet betalar med egna abonnemang är sedan 2007 Bra miljöval-el. I fråga om uppvärmning kan ett alternativ vara att helt enkelt flytta till lokaler med mer miljövänliga värmesystem, vilket också skett.

– Vi har ingen oljeuppvärmd fastighet kvar, säger miljösamordnare Marianne Aronsson. Vi har konverterat från olja och el, och nu sker uppvärmningen till absolut största delen med fjärrvärme.

På zoologiska institutionen och Högskolan för design och konsthantverk har studenter gjort energikartläggningar. Det visade sig att det går att spara in mycket med åtgärder som rörelsedetektorer, tidsstyrning av ventilationen samt genom att personalen stänger luckan på dragskåp och stänger av andra arbetsredskap när de inte används.

Ett annat exempel på det är Odontologen, noterar miljösamordnaren Jonna Bjuhr Männer.

– Vi såg att vi skulle få ut mer av att inte ständigt ha datorerna på standby än av att göra stora ombyggnationer som tilläggsisolering och fönsterbyten.
En särskild arbetsgrupp har skrivit riktlinjer för att undvika att datorer drar el i onödan: när skärmsläckare och viloläge ska slå på och när datorerna ska stängas av.

– Vi rekommenderar att man även drar ur sladdarna inför längre ledigheter, säger Marianne Aronsson.

När nya datorer köps in får de energisnåla förinställningar. Universitetsbiblioteket har dessutom installerat en fjärravstängning av datorerna. Den gör att man på ett enkelt sätt kan stänga av 500 datorer vid arbetsdagens slut.

»Klimat-Åskar« till bästa institution

I miljöplanen för Göteborgs universitet har målet satts att de totala utsläppen av växthusgaser ska minska med fyra procent under åren 2007–2012. De senaste två åren har den institution eller det hus som lyckats bäst fått motta en vandringspokal, Klimat-Åskar. Senast var det Geovetarcentrum som fick priset. Huset hade minskat sina koldioxidutsläpp med 81 procent på ett år, tack vare byte till Grön el och neddragningar i energianvändningen.
Med de ansträngningar som görs kan målet fyra procent tyckas långt ifrån orimligt.

Men hur det går är inte helt lätt att säga. En överslagsberäkning för el och värme 2007 tyder på att koldioxidutsläppen minskat med 35 procent, till allra största delen beroende på Bra miljöval-el. Men samtidigt ökade utsläppen från tjänsteresor med 14 procent, och ligger nu i samma storleksordning som energin.

Universitetets anställda reser som aldrig förr. Visserligen är det något färre som åker i egen bil eller flyger inrikes – den interna resepolicyn rekommenderar tåg vid inrikesresor – men utrikesflyget ökar starkt.

– Vi ska ju verka internationellt, och på långa resor finns inget alternativ till flyg. Så om man ska minska flygresandet slår det mot kärnverksamheten, konstaterar miljösamordnaren Jens Mentzer bekymrat.

Ulf Andersson påpekar att EUs gemensamma forskningsmedel och systemet för anslagsfördelning, där man eftersträvar deltagande från flera universitet i olika länder, leder till ökat resande. 

– För att få ta del av pengarna krävs att man har minst fem forskningspartners i fem länder.

Rektorn för Göteborgs universitet, Pam Fredman, ser resorna som det största aktuella miljöproblemet. Samtidigt framhåller hon att forskare börjar använda sig av e-möten i större utsträckning. Universitetet använder programmet Marratech; man sitter med webbkamera och hörlurar framför den egna datorn. Programmet ger möjligheter att visa dokument och hålla e-presentationer.

– Sveriges universitet- och högskoleförbund har flertalet av sina styrelsemöten på nätet, berättar Pam Fredman. Det har lett till att vi har kortare men tätare möten.

På miljöenheten tror man att en allt starkare reströtthet bland forskarna kommer att göra e-möten än mer populära, framför allt vid kortare uppdrag. Det har till exempel förekommit att huvudopponenten vid en doktorsdisputation medverkat via skärm.

Men ännu finns inga tecken på att flygresorna minskar. Man har därför diskuterat möjligheten att klimatkompensera dem, det vill säga betala en miljöavgift som går till projekt som minskar utsläpp av växthusgaser på något annat håll. Inga beslut är dock fattade, och hållningen är tvekande.

– Man kan ifrågasätta om ett universitet ska spendera offentliga medel på »avlatsbrev« för att slippa förändra den egna verksamheten, säger Jens Mentzer.

Däremot kan resandet vara en av de frågor som kommer upp på institutionernas årliga miljörevisioner.

Miljöarbetet ska in i utbildningen

Miljöarbetet vid Göteborgs universitet inskränker sig inte till den interna verksamheten. Ambitionen är att integrera »hållbar utveckling« i utbildningen och öka forskningen på området. År 2007 innehöll till exempel en fjärdedel av universitetets kurser inslag om hållbar utveckling.

Vad studenterna tycker om det har man inte undersökt, men en enkät bland lärare visar att många är missnöjda med nyordningen. Man ser det som ännu en pålaga, misstänker Ulf Andersson.

– För dem som läser exempelvis svenska finns ingen naturlig koppling, medger rektor Pam Fredman. Men det är viktigt för alla att få in ett miljötänkande i den egna vardagen.

– Allt har en viss tröghet, tillägger hon. Om man börjar arbeta med miljöfrågor kommer man efter ett år fortfarande tycka att det mest är besvärligt. Man måste vara uthållig. Efter tre år kan det vända!