Åsa Torstensson: Bolag ska göra staten tydlig

Infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) vill ha klar åtskillnad mellan myndighetsutövning och konkurrensutsatt verksamhet inom staten. Att bilda bolag är ett sätt att åstadkomma detta. Vad som sedan ska ske med dessa bolag uttalar hon sig inte om.

Det är en påtagligt stressad minister som tar emot på tjänsterummet i Stockholm. En utfrågning inför riksdagen väntar och hon börjar med att förklara att intervjun tyvärr måste kortas med en kvart.

Åsa Torstensson, centerpartist, är infrastrukturminister med ansvar för transport- och IT-politik. På hennes bord ligger också post-, tele- och radiokommunikation.

Hela området står just nu inför stora förändringar. Flera utredningar har nyligen kommit med förslag som rör flyg, vägar och järnvägar. I samtliga fall handlar det om att göra bolag av hela eller delar av statliga affärsverk, myndigheter eller forskningsinstitut.

Många ST-medlemmar berörs om förslagen går igenom – enbart på Vägverkets och Banverkets enheter fanns i runda tal 6000 anställda vid årsskiftet.

Åsa Torstensson talar gärna om bolagisering i generella ordalag men vill absolut inte kommentera eller »peta i« de utredningar som ännu inte överlämnats till henne.

Inte ens den färdiga utredningen om Luftfartsverket, som enligt utredaren bör delas upp i två bolag, vill hon kommentera. I stället hänvisar hon till att förslaget är ute på remiss.

»Tydligare uppdrag«

På frågan vilken nytta det är med bolagisering svarar hon:

–Det är att man särskiljer vad som är myndighetsutövning och vad som är konkurrensutsatt verksamhet.

Det får inte misstänkliggöras att det finns en mix av detta hos en myndighet, betonar hon. Men hennes och regeringens ambition är också att generellt se över myndigheternas effektivitet och roll i en förändrad värld.

–Det kan till och med vara så att vi lägger ned ett antal. Överhuvudtaget ser vi över strukturen på de myndigheter vi har
i dag för att skapa tydligare uppdrag på 2000-talet.

Hon vill se staten som en väldigt bra beställare och bra myndighetsutövare.

Vad regeringen ska göra med de bolag som – eventuellt, betonar Åsa Torstensson – bildas har inte diskuterats. När det gäller att sälja statliga företag påminner hon om att kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell arbetar utifrån en lista där bland andra Vin & Sprit, SBAB och OMX (börsen) finns med.

–Utöver den listan finns ingenting på dagordningen.

Att ombilda statlig verksamhet till bolag innebär kostnader som den berörda myndigheten får stå för eller som regeringen skjuter till. Vilken lösning det blir ingår i det »paket« som regeringen tar ställning till när det är så dags, säger Åsa Torstensson. Någon prislapp eller »rimlig« omstruktureringskostnad vill hon inte ange i dag.

Statens del ännu oklar

Vad som framöver ska vara kvar av statens del i infrastrukturen vill hon inte gå närmare in på. Det gör hon inte heller när det gäller Vägverket, som berörs av flera olika utredningar och kan komma att mista många av sina nuvarande uppgifter.

Åsa Torstensson konstaterar bara att nye utredaren Staffan Widlert fått ett vidare utredningsuppdrag än tidigare utredare. Widlert ska se över inspektionsdelen inom Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen. Avsikten är att få en övergripande Transportstyrelse som inkluderar alla transportslag (se faktaruta).

Någon vision om framtidens infrastruktur har hon inte, säger hon lite irriterat när frågan ställs. Men hon har stora förhoppningar om att skapa en organisation för att möta de transportpolitiska utmaningarna.

–Därför vill jag ha de här utredningarna tillgängliga – för att kunna lägga ett gemensamt pussel, för att hitta rätt struktur på myndigheterna och möta utmaningarna som vi har just på transportsektorn.

Öppenhet är ett område som centern månat om, men om mer statlig verksamhet bedrivs i bolagsform omfattas den inte längre av offentlighetsprincipen.

Jo, öppenhet är viktig, säger Åsa Torstensson, men viktigast är att det inte sker en blandning mellan en myndighets olika uppgifter. Redan i dag tycker hon det är svårt att ha insyn i om en myndighets verksamhet på en konkurrensutsatt marknad »sker helt rent«.

Eftersatt järnvägsunderhåll

Hur har Åsa Torstensson tänkt sig att fördelningen mellan järnvägar och vägar ska vara i framtiden?

Hon svarar att man nu arbetar med att hitta en effektivitet inom och mellan varje transportslag. Investeringar ska göras i väg- och järnvägsinfrastruktur, så att hela landet kan leva och så att »vi bejakar ett näringsliv som i dag är intresserat av att föra över gods från väg till järnväg«.

–Men då är det mycket kvar att göra på järnvägssidan, eftersom man under många år undvikit att sköta underhållet på befintlig järnväg.

Regeringen satsar extra pengar på att stödja enskilda vägar, framhåller ministern, eftersom de är en förutsättning för att företag ska kunna finnas i hela landet. Hon betonar också att miljön lyfts in i transportpolitiken och finns med i den proposition om infrastruktur som kommer i vår.

Kommer man att satsa mer på järnväg?

–Jag går inte in i den fördelningsnyckeln i dag.

Det viktiga är rätt prioriteringar i rätt del av landet, så att flödet av gods och människors arbetspendling fungerar, menar Åsa Torstensson. Hon nämner det ökade trycket på pendlingsmöjligheter framför allt kring de större städerna.

Därför lägger regeringen nu mer resurser på järnvägen för att komma i kapp det dåliga underhållet och skapa bättre förutsättningar för pendlingen. Och här hänvisar hon åter till infrastrukturpropositionen där de långsiktiga investeringarna kommer att »mejslas ut«.

På frågan om regeringen är villig att öppna för konkurrens på de sträckor där enbart SJ kör
i dag svarar hon ja.

–Men vi är inte där än. En del av detta beskrevs ju i vår valplattform.

Och hon hoppas att en eventuell bolagisering av Luftfartsverket ska gagna såväl staten, Luftfartsverket som passagerarna.

–Men återigen, regeringen har inte tagit ställning till underlagen.

En reell genomgång och en ordentlig remissomgång ska det bli innan man går vidare med bolagiseringsförslagen, lovar ministern.

I utredningen om Luftfartsverket föreslås en uppdelning av landets flygplatser i nationellt strategiska, regionalt strategiska och övriga flygplatser med garanterad statlig ersättning på 100, 75 respektive 0 procent.

Ny roll för flyget

Åsa Torstensson vägrar att kommentera själva uppdelningen, säger bara att det blir förändringar. Men hon anser att transportslagen måste komplettera varandra bättre, eftersom landets olika delar ser olika ut. Om människor väljer att ta tåg kommer det att
påverka hur flyget kommer att fungera i framtiden.

Det nationella flyget får enligt henne en annan roll, eftersom inrikesflyget minskar och utrikesflyget ökar. Kanske kommer flygbolagen i framtiden att flyga mer utrikes och mindre inrikes från de lokala flygplatserna.

Hon nämner Kalmar. Där ville kommunen överta flygplatsen för att man såg möjligheter att öka det regionala näringslivets tillväxt »som har en relation med utrikesflyg«.

Oklart med kassaservicen

Infrastrukturministern ansvarar också för verksamheten inom Posten. Där läggs som bekant Svensk Kassaservice ned 1 juli nästa år. Många undrar i dag över hur betalningsförmedlingen ska lösas, men ministern vet ännu inget om vem som får uppdraget. Detta hanterar Post- och telestyrelsen. Detsamma gäller vem som ska ta över lantbrevbäringens roll i sammanhanget.

Innan Åsa Torstensson beger sig till riksdagen hinns en sista fråga med – varför trafikforskningen inte ska vara statlig. Det blir fallet om förslaget går igenom att göra Statens väg- och transportforskningsinstitut till bolag.

–Även forskningsuppdragen står inför nya utmaningar som jag tror att man finner bra former för i ett bolag, blir Åsa Torstenssons svar.