År av ovisshet för personalen

– Det är under all kritik hur man skött det här, säger Birgitta Rhodin, STs ordförande på Glesbygdsverket. Hon tycker att regeringen bär ett tungt ansvar för hur personalen behandlats under de två år som man väntat på nedläggningen.

Det är knarrigt kallt men soligt i Östersund när vi ses. Inne på myndigheten är lunchrummet målat i en mycket skarp lindblomsgrön färg och det är ljust och modernt.

Bisse Tander, enhetsassistent på Glesbygdsverket, ansluter och hämtar kaffe vid automaten. Hon är mycket kritisk till hur avvecklingen skötts. Hon har, som hon uttrycker det, »inte en blekaste aning om jag hamnar någonstans, eller var i så fall«.

– Det är ett hån mot personalen, säger hon.

Nedläggningen känd i två år

I över två år har de anställda vid Glesbygdsverket vetat om att myndigheten ska läggas ned. Det har varit som ett vakuum, tycker de. När utredningen kom för två år sedan med förslaget om nedläggning blev somliga jätteoroliga, medan andra sade »ja, ja, det har vi hört förut«, berättar Birgitta Rhodin, ordförande för ST på Glesbygdsverket.

Nu är avvecklingen ett faktum. Glesbygdsverket, Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, och Nutek med sammantaget drygt 400 anställda ska läggas ned 1 april och ersättas av två nya myndigheter.

Vi förflyttar oss till ett glasbursaktigt sammanträdesrum i myndighetens mitt. Bisse Tander berättar att på torsdagarna under hösten var det spänt på myndigheten. Det är då regeringssammanträdena hålls och äntligen skulle man få besked. Men inget hände.

– Man skämtade om det som en rolig följetong ungefär, ledningen här. Jag tyckte man tog alldeles för lättvindigt på saken.

Bisse Tander är medveten om att Glesbygdsverkets ledning inte heller har haft någon information och i praktiken inte kunnat göra så mycket åt den långa väntan. Men hon tycker ändå att de kunde visat mer jävlar anamma.

– De borde ha hållit fram personalen mer och det vi gör. Visat att vi jobbar stenhårt, tycker hon.

»Onödiga påfrestningar«

Kerstin Wallin, Glesbygdsverkets generaldirektör, betonar att hon inte har någon del i uppbyggnaden av den nya verksamheten.

– Men jag tycker att jag har stått upp för personalen, att jag lyft fram kompetensen här.

Även hon är kritisk till att processen tagit så lång tid.

– Utredningen var klar redan 2007. Det tog väldigt lång tid innan man tog nästa steg vilket lett till onödiga påfrestningar på personalen. Det har varit ett besvärligt läge och när man väl kommer till skott gör man det med en rasande fart.

Kvar i Östersund

De anställda vid Glesbygdsverket har fått veta att ungefär två tredjedelar av Glesbygdsverkets nuvarande verksamhet ska flyttas till nya Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, med säte i Östersund. Den resterande tredjedelen ska till den andra nya myndigheten, Tillväxtverket, som kommer att ha sitt huvudkontor i Stockholm, men lokalkontor i bland annat Östersund. Det besked personalen har fått är att de som får erbjudande om arbete vid de nya myndigheterna kommer att få arbeta kvar i Östersund.

Den nya myndigheten Tillväxtverket ska arbeta med att genomföra åtgärder som främjar hållbar tillväxt i företag och nationell och regional konkurrenskraft. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser ska förse regeringen med underlag.

– Vi vill renodla och göra en gränsdragning mellan en operativ myndighet och en som arbetar med utvärdering och analys, sade statssekreterare Jöran Hägglund (C) till ST Press i våras.

Tio procent ska sparas

Då sade man från regeringens håll att man räknade med att omorganisationen skulle göra det möjligt att spara på lokaler och administration, något som också kommer igen i de direktiv som finns för att bilda de nya myndigheterna.

– Det kommer att bli övertalighet, det vet vi. Vi har hört att tio procent ska sparas på budgeten jämfört med de tre gamla myndigheterna. Men exakt hur många färre tjänster det blir, det vet vi inte, inte heller hur mycket som kan lösas med naturliga avgångar, säger Birgitta Rhodin.

Det som Birgitta Rhodin upprörs mest över är hur staten som arbetsgivare behandlar folk. Beslutet att Glesbygdsverket skulle läggas ned kom i juni 2008, precis före semestrarna. Under perioden från juni till november florerade spekulationer och rykten på myndigheten. Men ingenting hände.

– I juni var beskedet från näringsdepartementet att det snart skulle vara klart vilka som skulle leda verken och att de då skulle sätta igång och strukturera de nya verksamheterna.

Men inte förrän 27 november utsågs generaldirektörer och två organisationskommittéer, med uppdrag att bygga upp de nya myndigheterna. Näringsdepartementet har avböjt att kommentera vad som orsakat förseningarna, så Birgitta Rhodin får fortsätta att spekulera.

– Jag har funderat mycket över varför det tagit sådan tid. Vi har haft olika teorier under hösten om varför vi aldrig fått något besked. Antingen kan det ha varit oenighet inom regeringen, att man inte varit överens om vilken generaldirektör man vill ha, eller så är de underbemannade på näringsdepartementet, säger hon.

Folk behöver få veta

Enligt den tidsplan de har fått se ska de nya generaldirektörerna redovisa vilka tjänster som ska finnas på myndigheterna senast vecka nio. Den 17 mars ska själva bemanningen vara klar, alltså vilka som får tjänsterna. Då är det bara två veckor kvar innan myndigheten läggs ner.

– Först ska vi hållas i ovisshet under en lång tid och sedan ska det ske så här – snabbt och sent. Man räknar inte med att det finns folk också som behöver få veta. Vad höll de på med hela tiden? säger Birgitta Rhodin.

– Det är under all kritik hur man skött det här.

Hon vet inte själv på vilken myndighet hon hamnar eller om hon ens får något erbjudande. De flesta misstänker att det är stödfunktioner, som information och administration, som man tänker dra ned på.

Det har varit en svår situation för Birgitta Rhodin som ordförande för ST under de här åren.

– Det finns de som tyckt att jag gått ledningens ärenden och skönmålat verkligheten och det finns andra som sett möjligheter med förändringen, säger hon.

Birgitta har sedan en tid tillbaka ett bra stöd från ST centralt och hon berömmer ombudsmannen Marie-Therèse Gyllhede, som förhandlar för de tolv ST-medlemmarna på Glesbygdsverket.

– Man känner sig lite stolt över att höra till ST i det här läget, ler Birgitta Rhodin och sträcker på sig.

Kritiska till splittring

Ingrid Wänseth arbetar med en databas på myndigheten. Hon försöker se omvandlingen som spännande. Hon tror sig veta att hon kommer att hamna på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, om hon hamnar någonstans. Men både hon och de andra är kritiska till att glesbygds- och landsbygdsfrågor splittras på två myndigheter.

– Om man har trettio personer som kan glesbygdsfrågor är det inte säkert att frågorna får bättre spridning om personerna sitter på flera olika ställen, säger Birgitta Rhodin.

Birgith Malm ansluter till sammanträdesrummet med andan i halsen. Hon arbetar med löner och ekonomi. Inte heller hon har hört något om vad som blir av henne från 1 april.

– Jag har ingen aning, säger hon.

Kanske blir hon en av dem som hamnar i avvecklingskommittén, som kommer att skötas av två personer. Avvecklingskommittén ska tillsammans med Trygghetsstiftelsen ta hand om de personer som sägs upp, men de ska också bland annat avveckla alla IT-system och tömma lokaler.

– De känns vana vid det här. De var med och avvecklade Arbetslivsinstitutet, de är proffsavvecklare, säger Birgitta Rhodin, med ett snett leende.