»Alla som vill borde få ha kolonilott«
Mona Löchen jobbar som avdelningsadministratör på Stockholms tingsrätt. Men fritiden tillbringar hon helst på kolonilotten i Skrubba söder om stan. Hon är dessutom andra vice ordförande i Koloniträdgårdsförbundet.
Hur länge har du hållit på med koloniträdgårdar?
– Vi övertog en kolonistuga 1975 efter mina före detta svärföräldrar. Och där var det en ledamot i styrelsen som frågade om jag kunde tänka mig att gå in som suppleant i styrelsen. Det gjorde jag, och så småningom blev jag ordförande för koloniföreningen i Skrubba. Under tiden började jag också engagera mig i Föreningen Storstockholms koloniträdgårdar. Jag blev invald i den styrelsen, också som suppleant. Och med tiden blev jag ordförande.
Och sedan fick du uppdrag i riksorganisationen?
– Förmodligen beror det på att jag aldrig kan vara tyst. Jag blir engagerad och tycker det är intressant, och rätt vad det är blir man invald. Efter tre år som suppleant i förbundet hade jag bestämt mig för att trappa av, men i stället för att sluta blev jag vice ordförande. Det är roligt, förbundet finns ju över hela landet och representerar 26 000 kolonister av de totalt kanske 50 000 som finns.
Har du fler uppdrag som har med koloniträdgårdarna att göra?
– Jag har också ramlat in i arrendenämnden som ledamot. Nämnden hjälper till att lösa tvister mellan ägare och arrendator, till exempel om priset på arrendet.
Är du bara engagerad i föreningslivet, eller odlar du något också?
– Ja, det är ju själva grunden. Vi bor i stugan hela sommaren, åtminstone från maj till september. Att plantera och rensa ogräs är väldigt befriande, man är som i en annan värld. Alla som vill borde få ha en koloni, eller åtminstone en möjlighet att odla.
Har du någon särskild specialitet som du är stolt över i din trädgård?
– Ja, det skulle kanske vara att jag har anlagt en sparrissäng från frö. Med frön som jag har drivit upp från egna plantor. De kommer tillbaka år efter år, jag har nog haft den sparrissängen sedan 20 år.
Tillbringar du även semestern i koloniträdgården?
– Ja, åtminstone till och från. Har man en kolonistuga måste man sköta om sin trädgård. Då kan man inte vara borta utomlands i flera veckor. Det är många som promenerar i området, och arrendeavtalet med Stockholms stad föreskriver dessutom att det ska vara välskött.
Blir man vräkt annars?
– Nej, då ska det gå väldigt långt. Men man kan ju få ett argt brev från styrelsen. Och det vore väl lite extra känsligt med tanke på mina uppdrag! Är man förtroendevald måste man
föregå med gott exempel…