Tveksamt sälja Postgirot

DEBATT: DEBATT2003-12-16

Svenska staten är ute och cyklar. I Holland finns det inga backar. Där går det lätt. Bankkoncernen Nordea vill köpa det statliga bolaget Postgirot av oss. All makt utgår från folket. Eftersom vi som ägare till Postverket hade krav på vinst ombildade vi Postverket till en koncern. Genom Postkoncernen har vi ett bolag i Holland. Om detta bolag sköter försäljningen av Postgirot så minskar våra skatteinkomster på reavinsten. Men vårt resultat i Postkoncernen förbättras genom skatteplanering och försäljning av allmän egendom. Vem av oss ska ha pengarna som försäljningen av Postgirot ger?
Om Posten får behålla kulorna blir det lättare för dem av oss som arbetar på Posten att klara våra avkastningskrav. Postens personal kan få lite andrum. Vi kan vänta med att slakta postkontor och sparka personal. Säkerheten kan byggas upp för att minska rån. Arbetsskador kan begränsas genom att underbemanning, överbelastning och stress nedbringas till ett minimum. Trycket minskar på sjukvård och rehabilitering. Behovet av skattemedel till vården minskar. Och vi kan vårda även andra. Inte bara dem som vi skadar i arbetet i allmän tjänst genom våra alltför höga krav på vinst till oss som ägare. Det låter väl bra?

Idén att organisera Postverket som ett anonymt skalbolag redo för slakt är inte ny. I början på 70-talet ville Gunnar Sträng förstatliga Bankgirot och lägga in det i Postgirot. När Gösta Bohman skötte utdelningen av statliga medel blåste han liv i Strängs gamla idé. Fast tvärtom. Lilla dvärgen Bankgirot skulle sluka jätten Postgirot med 85 procent av marknaden. Bohman fick respass och hans planer lades i malpåse.
1979–89 var Postgirot helt lamslaget av övergången till bildhantering av blanketter. ST och de andra facken spelade en avgörande roll vid omläggningen. Tvärfackligt arbete och arbetstagarkonsulter gav postfacken ett direkt inflytande. Projektplanen låg på drygt ett år. Det blev tio års intensivt förhandlande och avtalsskrivande. Läs gärna boken Postgirot i Stockholm, 1984   (av Arne Grip och Lars Sundström). Vi beskriver där hur det gick till på den tiden facken förhandlade, tecknade avtal och försvarade den svenska modellen.
Postgeneralen Ove Rainer befordrades till justitieminister. Han tvingades lämna sin post som statsråd efter en helt laglig skatteplanering. Laila Freivalds avgick som justitieminister efter en helt laglig lägenhetsaffär. Men tiderna förändras. Nu ska s+v+mp sälja ut Postgirot igen. Det har bolagsstyrelsen bestämt. Ordförande i Postens styrelse är förre AMS-chefen Göte Bernhardsson. Han ser inget fel i en helt laglig transaktion. Det återstår bara att se om Konkurrensverket och EU godkänner utförsäljningen av statlig egendom. Men har du godkänt en försäljning? Vad händer med personalen?

Socialdemokratin vill inte längre styra marknaden. Den har övergett blandekonomin och infört vinst och avkastning som enda rättesnöre. Aktiespekulationer ska ge oss en tryggad pension. På ett område gör man symboliskt motstånd. Ingen ska få slå mynt av att människor drivs så hårt av oss som politiker och arbetsgivare att vi sparkas, skadas, blir utbrända och behöver vård. Att anslag till verksamhet försvinner när de återtas med hjälp av ockerhyror försöker man dölja.
Medborgare och företag behöver skicka pengar till varandra i ett samhälle som bygger på pengar. Idag äger vi Postgirot. Det går med vinst som vi kan använda för att göra livet lättare för oss. Avkastningskravet på Posten fastställdes när räntan var hög. Når räntan sjönk borde också statens utdebitering ha minskat.

Måste vi sälja Postgirot för att klara av våra krav på vinst? Låt oss debattera om vi ska sälja. Inte bara hur det ska ske. Som kund får du finna dig i vad andra bestämmer. Som medborgare och ägare måste du fråga dig:
Är det rätt att vi driver samhällsnyttig verksamhet med så höga vinstkrav att vi inte har råd med samhällsservice till oss? Vill jag verkligen sälja mitt Postgiro? Eller vill jag ha kvar Postgirot som samhällsnyttig allmän egendom?

AV Arne Grip

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA