Till minne av Olle Söderman

DEBATT: MINNESORD2008-06-04

Olle var i ordets bästa bemärkelse en samhällsförbättrare, skriver STs ordförande Annette Carnhede och TCOs ordförande Sture Nordh om STs bortgångne tidigare ordförande Olle Söderman.

Fackförbundet STs tidigare ordförande Olle Söderman har som tidigare meddelats avlidit efter en längre tids sjukdom. Han efterlämnar hustru Inga Britt och sönerna Pär och Christer med familjer samt fyra bröder med familjer. Olle Söderman blev 69 år.

Som forskningsingenjör vid Lantbrukshögskolan i Uppsala kom Olle Söderman tidigt att engagera sig fackligt. Redan på 60-talet valdes han in i styrelsen för den dåvarande ST-avdelningen Akademitjänstemännens förening. När förbundet 1974 bildade den nya avdelningen ST-Jordbruksforskning blev han dess förste ordförande. Lantbrukshögskolan kom senare att ingå i Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

På kongressen 1979 valdes han till förbundsordförande i dåvarande Statstjänstemannaförbundet, numera Fackförbundet ST. Han innehade det uppdraget fram till 1991, då han efter eget önskemål avgick. Efter ordförandeskapet i ST var han internationell sekreterare på TCO under många år.

Olle Söderman levde sina värderingar. Han var fackföreningsmannen, inte bara för att han kom ur en familj där få kunnat avstå från fackligt engagemang, utan för att han var genuint övertygad om att vill vi förbättringar, så måste vi samarbeta. Organisera oss, hålla ihop, ställa krav och åstadkomma resultat. I arbetslivets villkor, i samhället!

Olle var i ordets bästa bemärkelse en samhällsförbättrare. Det ledde till hans val att bli statstjänsteman och det ledde till ordförandeposten i ST.

Hans tro på människors lika rätt var fullständigt självklar. Men inte bara som en del av hans värderingar, utan som värden som förpliktade till handling.

Fackliga rättigheter gäller inte bara oss och våra närmaste, utan universellt. Det var självklart att arbeta fackligt internationellt. Och särskilt bland dem som har det allra svårast. Innan Olles insatser för de fackliga rättigheterna i Turkiet, tillsammans med förföljda fackliga kollegor där, var intresset och kunskapen om förtrycket i landet mycket blygsamt bland svenska fackliga kollegor. Olle var en av initiativtagarna till Svensk Turkiska Vänskapsförbundet, och under många år dess ordförande.

Olle hade en optimism och livsglädje som få. Han drev det han trodde på och brann för, även om vi andra tyckte att företagen verkade hopplösa. Därför att det måste göras, för rättvisans skull, för solidariteten!

Ett sådant exempel var Rättvisemärkningen, i dag självklar, när det började hopplöst trögt. Vändningen kom inte förrän Olle slutat sitt yrkesarbete, men han fick uppleva den. Och Rättvisemärkt skulle inte ha funnits utan hans engagemang. Ett annat exempel var folkrörelsen för skuldavskrivning av de fattigaste U-ländernas internationella skulder. Vem kunde tro att det var möjligt att vända världens internationella finansiella institutioner och rika, konservativa länder. Olle trodde det, trodde på människors gemensamma kraft – och faktiska beslut har tagits som minskar bördan för de fattigaste.

Trots sitt enorma engagemang för andra, var ändå hela tiden Inga Britt och familjen viktigast för honom. Oavsett om vi sågs på STs förbundskansli eller på TCO i Stockholm eller på ISKA-kongress i Caracas, så fanns något att referera till från familjen. Olle var en helgjuten människa, driven av sina värderingar, som gjort bestående insatser genom sitt engagemang. Han har betytt mycket för så många, långt utanför familjens krets, för ST, för TCO och ute i världen.

Vi kommer att minnas honom som vår vän och inspiratör – att det till synes omöjliga faktiskt är möjligt, när vi är många som arbetar för det. Tack Olle!

Annette Carnhede,
ordförande i Fackförbundet ST

Sture Nordh,
ordförande i TCO

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA