Respekt och lyhördhet
Rättighetslagar löser inte alla problem som funktionshindrade kan uppleva i kontakter med myndigheter. Det krävs också mänskliga möten utan kränkningar, skriver Handikappförbundens ordförande Ingrid Burman.
I år är det tio år sedan Bengt Lindkvist presenterade sin utredning »Lindkvist NIA – nio vägar att utveckla bemötandet av personer med funktionshinder«. Utredningen var ett resultat av en diskussion om hur människor med funktionsnedsättning upplevde sina möten med myndigheter. Många upplevde att de inte kunde påverka sin situation. Det tyckte inte att de blev tagna på allvar, de kände sig överkörda och upplevde sig dåligt bemötta. Utredningen resulterade bland annat i att dåvarande SISUS fick i uppdrag att presentera ett program för att öka kompetensen om bemötande. Ett antal myndigheter genomförde också stora projekt med utbildningar av sin personal. Frågan om bemötande var under några år levande i den allmänna debatten.
I dag pågår en annan viktig diskussion – den om medborgerliga rättigheter. Den diskussionen sätter fokus på att lagstiftningen inte lever upp till de konventioner som Sverige undertecknat. Däribland FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning från 2006. Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken som riksdagen antog år 2000 kommer inte att vara genomförd år 2010. Sektorsmyndigheternas arbete har inte varit tillräckligt. Det perspektivskifte som handlingsplanen redovisade har inte fått genomslag i samhället. Den allmänna debatten har alltmer kommit att fokusera på rättighetslagstiftning och diskrimineringslagar eftersom människor som har en funktionsnedsättning fortfarande diskrimineras inom olika samhällsområden.
Samtidigt finns många av de problem som Bengt Lindkvist redovisade i sin utredning kvar. Människor med funktionsnedsättning upplever fortfarande att de inte alltid kan påverka sin situation. Inte heller att de tas på allvar i mötet med myndigheter.
En förstärkt rättighetslagstiftning löser inte de problemen. Naturligtvis ska vi fortsätta att förstärka rättigheterna för människor med funktionsnedsättning. Vi måste fortsätta arbetet med att utveckla ett starkare diskrimineringsskydd och undanröja fysiska hinder. Men vi behöver också utveckla system för att kvalitetssäkra myndigheters möten med medborgarna – alla medborgare.
Det handlar om mänskliga rättigheter. Det handlar om att möta människor utifrån människors egna förutsättningar. Den person som behöver en offentlig tjänst eller stöd av något slag befinner sig i beroendeställning. Den som har till yrke att ge stöd och hjälp eller att förmedla beslut, har ett ansvar att möta människor på ett sådant sätt att de inte blir kränkta. Mötet ska kännetecknas av lyhördhet och respekt.
En människa som söker stöd och service behöver tid för att kunna framföra sin sak i lugn och ro. Det behövs tid för att kunna lyssna och ställa frågor. Tid är en förutsättning för att det ska vara möjligt att komma fram till ett beslut i samråd. Det behövs också tid för att få förståelse för och känna delaktighet i ett beslut. Detta kräver tillräckligt med personal och ekonomiska resurser.
Det handlar också om rättssäkerhet. Varje individ måste kunna få information som är anpassad efter de egna förutsättningarna. Kunskap, lyhördhet och förmåga att utveckla en dialog med människor som söker service och stöd är därför avgörande hos den myndighetsanställda.
Det är dags att kvalitetssäkra myndigheternas möten med brukare. Det är viktigt att det utvecklas ett system för detta hos alla myndigheter. Ett system där informationen till och mötena med människor som har en funktionsnedsättning kontinuerligt följs upp och utvärderas. På så vis skapas förutsättningar för myndigheter att lära av de möten som fungerar och av de misstag som görs.
En inbyggd självkontroll av att alla får den service och stöd som de behöver är nödvändig. Likaså ett kontinuerligt och strukturerat arbete för att mänskliga rättigheter respekteras.
Människor ska mötas, inte bemötas.
Ingrid Burman
Ordförande för Handikappförbunden
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
