Öppet brev: Finns det plats för alla inom Polisen, Anders Thornberg?

DEBATT: POLISEN2020-09-10

Jag trodde att det var en självklarhet att min arbetsgivare skulle stödja mig när jag behövde det, skriver Helena Falkenkvist i ett öppet brev till rikspolischef Anders Thornberg. I stället står hon inför en eventuell uppsägning från arbetsgivarens sida. Nu undrar hon om det finns plats för alla inom Polisen.

Hej Anders,

Jag vill börja med att tacka för den fina sommarhälsningen du skickade till oss alla anställda inom Polismyndigheten, tack! Ett fantastiskt vackert kort och inte någon landskapsblomma var bortglömd. Hälsningen du som rikspolischef gav till oss alla förmodar jag var för att vi skulle känna oss behövda och uppskattade i en tid där Polisen behövs mer än någonsin, och – som du själv skrev – medborgarna ska känna sig trygga.

Jag vill berätta för dig att det finns blommor inom denna organisation som inte är lika vackra längre och behöver lite mer omvårdnad. Som anställd känner jag mig varken trygg eller betydelsefull. Jag vill dela min berättelse med dig och kortfattat beskriva hur jag blivit behandlad inom den del av organisationen som jag tillhör.

Det kändes bra att få uppmuntran från högsta chefen inför semestern. Jag uppskattar att du har så fin ledarstil, och hoppas att den på sikt kommer spegla hela Polisens ledarskap.

Jag har sedan 18 år tillbaka arbetat inom Polisen och har varje dag trivts med att gå till jobbet, det har varit en fantastisk arbetsplats full av möjligheter och kunniga kollegor. Att kunna hjälpa människor är något jag alltid trivts med. Kanske är det för att jag själv lever med en kronisk diagnos sedan 29 år tillbaka som jag vill göra skillnad för människor som är utsatta.

Dagen kom då min grundsjukdom började yttra sig och jag behövde minska min arbetstid något, men även få stöd från min närmsta chef. Jag trodde att det var en självklarhet att min arbetsgivare skulle acceptera detta och hjälpa mig att komma till ro med den nya situationen – men nej, helt plötsligt har man inget behov av mig inom Polisen och jag känner mig inte längre önskvärd. Nu står jag inför en eventuell uppsägning från arbetsgivarens sida.

Vad har hänt, Anders? Finns det inte plats för blommor som behöver mer omtanke inom Polismyndigheten längre?

Vänliga hälsningar

Helena Falkenkvist

Anställd vid Polisen i Göteborg

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA