Okunskap om hjärnan bakom tron på kontorslandskapets förtjänster
Människor behöver lugn och ro för att prestera som bäst när de har krävande arbetsuppgifter. Att anställda stämplas som ”bakåtsträvare” när de klagar på att de har svårt att jobba i öppna kontorsmiljöer visar att det krävs mer kunskap om hur hjärnan fungerar, skriver författaren och journalisten Tomas Dalström.
Det finns en outtalad tanke om att de som klagar på att de inte kan arbeta i ett öppet kontorslandskap är omoderna. Samtidigt har många en föreställning om att de klarar saker bättre än vad de gör. De påstår till exempel att de förstår en text lika bra när de lyssnar på musik eller hör röster i närheten.
Men enligt forskning förstår vi en text bättre när det är tyst. Många är inte medvetna om att de blir störda – eller så är de oroliga för att verka omoderna. Det finns andra exempel som visar att det finns skillnader mellan hur våra hjärnor faktiskt reagerar och vad vi säger oss föredra.
Varför är det svårt att prestera i öppna kontor, när det vi arbetar med kräver koncentration? Ett problem är att arbetsminnet har en dubbel funktion: Det är inblandat i det mesta du gör som kräver tankearbete, samtidigt som det också är en viktig del av hjärnans kontroll- och alarmsystem som ständigt skannar av vad som sker. När hjärnan upptäcker något avvikande, skickar den information till arbetsminnet och i samma stund blir du medveten om att någon i närheten talar i telefon.
Ditt arbetsminne kan bara göra en sak i taget, så när du blir störd kommer du att skifta fokus från arbetsuppgiften till distraktionen. Och det kan ta upp till 25 minuter att komma tillbaka mentalt till arbetsuppgiften.
I mycket störande miljöer minskar din produktivitet med mer än hälften och kvaliteten på det du gör blir sämre. Störningarna kan även påverka din möjlighet att återhämta dig på fritiden.
För att du ska kunna utnyttja din hjärnas fulla potential när du arbetar med något som har med minne, inlärning, koncentration, kreativitet och problemlösning att göra, måste du helt enkelt flytta hjärnan till en plats med lugn och ro.
Röster som stör är ett särskilt stort problem. Ett exempel: När du skriver och hör en röst använder du samma område i hjärnan för att tolka det rösten säger som du använder för att formulera texten. Det blir en krock som påverkar förståelsen, inkodningen av minnen och arbetsminnets möjligheter att behålla informationen.
Även visuella distraktioner försämrar förstås din prestation.
Det finns också andra faktorer som påverkar oss som individer under en arbetsdag.
Personer som är extroverta får energi i sociala sammanhang. Och de som är mycket sociala lägger ned mycket tid på att vara i sociala sammanhang.
Introverta fungerar precis tvärtom – de vill inte bli störda och får stimulans av tystnad.
Chefer trivs bäst av alla i öppna kontor. 96 procent av cheferna är extroverta, enligt Harvard Business Review. Det finns de som säger att öppna kontor är ett extrovert projekt.
De som är yngre, arbetar i grupp och ofta diskuterar frågor med kolleger trivs också bra. Men att trivas är förstås inte alltid synonymt med att jobbet blir gjort.
Vissa arbetsuppgifter är särskilt koncentrationskrävande och ställer därför särskilda krav på en lugn arbetsmiljö. Exempelvis är det kognitivt betydligt mer krävande att skriva än att utföra mer automatiserade arbetsuppgifter.
Okunskapen är generellt stor på arbetsplatserna. Arbetsgivare och chefer som kallar anställda för ”bakåtsträvare”, när de klagar på att de inte klarar av att prestera bra i öppna kontor, visar att det krävs mer kunskap om hur hjärnan fungerar.
Tomas Dalström
Författare, föreläsare och journalist specialiserad på forskning om hjärnan.
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
