Odrägligt liv på bänken
Till alla politiker i Sverige:
Jag vet inte hur ni ansvariga politiker tänker, men jag tycker att stat och kommun ska stå som föredömen när det gäller att stötta sina långtidsarbetslösa medborgare.
Det kan inte vara lönsamt att se folk gå ner sig i tröstlöshet.
Var finns er vilja?
Jag tror inte ni förstår fullt ut hur det är att vara en levande vandringstrofé mellan ren arbetslöshet, praktikplatser, EU-projekt, kurser och allsköns upptänkliga åtgärder.
Att duga bara när det gäller att arbeta gratis åt andra eller vara vikarie och sitta på avbytarbänken, för att som nödlösning få rycka in när det passar, är ingen avundsvärd tillvaro för någon i längden.
Hur kan ni politiker, samtidigt med alla brister som finns, utan betänkligheter pumpa in miljoner i från början dödfödda projekt istället? Då finns det pengar.
I mina ögon verkar det som att för er är en snygg fasad utåt det viktigaste av allt.
Har inte alla rätt till ett drägligt liv i Sverige? Vi är många dugliga människor som står utanför, varför tänker ni inte på oss?
Zeke Varg
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.