Nordens statsförvaltning ska vara i världsklass
Även om Nordens myndigheter ligger bra till i internationell jämförelse, finns det orostecken, skriver ordförandena för sex nordiska fackförbund för statligt anställda.
Norden har historiskt haft väl fungerande offentliga verksamheter som medborgarna har haft ett stort förtroende för. Institutioner, organisation och struktur i välfärden har bidragit till att våra länder kunnat hantera svåra kriser på ett bra sätt. OECD har i rapporten Government at a glance analyserat offentliga sektorers storlek, verksamhet och resultat i ett antal länder. De nordiska länderna är bland de bästa. Men även om de nordiska länderna ligger i topp internationellt, ser vi nu oroande tecken på att samhällsuppbyggnaden börjar krackelera. Vi menar att det är en trend som vi vill sätta upp ett varningens finger för.
I Sverige upplever vi återigen brister i det nationella ansvaret för infrastrukturen. Tågtrafiken fungerar inte och det drabbar både medborgare och näringsliv. Medborgarna har lågt förtroende för avgörande statliga verksamheter som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Våra medlemmar i dessa verksamheter ska utföra mycket svåra uppdrag med otillräckligt med tid och pengar. Det leder till en dålig arbetsmiljö och att människors tilltro till samhället minskar.
I Norge har vi haft en offentlig sektor där kvalitativa tjänster har utvecklats genom ett partsförhållande. Detta håller nu på att förändras. Nu finns ett ensidigt fokus på mål- och resultatstyrning, vilket påverkar det statliga ledarskapet och arbetskulturen.
Den överdrivna sammanblandningen med privat sektor har också förändrat kvaliteten och kvantiteten i välfärdstjänsterna. Här måste staten ta tillbaka sin särprägel, börja använda den höga kompetens som statsanställda har och utveckla sitt ledarskap.
I Danmark är välfärdssamhället under stor press. Det finns därför ett behov av nytänkande. Svaret kan inte vara centralstyrning, utlokaliseringar och privatiseringar. I stället är svaret att det finns ett stort behov av en reform i offentlig sektor med fokus på tillit, avbyråkratisering och innovation. Ledare och medarbetare måste i samspel med medborgarna överväga hur målen ska nås. I en sådan reform skulle partnerskap om utveckling av den offentliga sektorn ingås på alla nivåer mellan politiker, medarbetare och arbetsgivare. På så sätt kan vi säkra en offentlig sektor i världsklass.
I Finland har vi hamnat i en ekonomisk nedgång som en följd av den världsomfattande ekonomiska krisen. Finlands regering sparar, skär ned i utgifterna och ökar beskattningen. Regeringen omorganiserar statsförvaltningen och minskar på personalen. Vi kan konstatera att de statsanställda i Finland har minskat från drygt 220 000 personer på 1980-talet till cirka 84 000 personer nu, som en följd av utlokaliseringar, privatiseringar och omorganiseringar. Nedskärningarna leder till att staten drar in sina tjänster till medborgarna – särskilt de medborgare som bor i glesbygden har fått se sina grundläggande rättigheter försämras.
I Island har vi varit under stor press ända sedan bankkrisen 2008. Det har gjorts omfattande nedskärningar i hälso-, välfärds- och utbildningssystemen. Statsförvaltningens styrka har påverkats negativt. I många fall har de anställdas löner sänkts och antalet anställda har minskat. Resultatet är ökad belastning på dem som är kvar och minskad service. Nu är det dags att bygga upp det isländska välfärdssamhället igen och förnya sig. Vi vill se en stat som är professionell, innovativ och flexibel och som präglas av samarbete mellan alla parter.
I Färöarna har vi genomgått drastiska förändringar de senaste åren. Införandet av en platt skatt skedde i all hast utan analys och utan hänsyn till de starka protesterna. Den platta skatten och det minskade skatteintaget medför en skev fördelning och gör välfärdssamhället svagare. Samtidigt förväntar sig medborgarna välfärdstjänster av hög kvalitet. De senaste åren har präglats av nedskärningar och nu upplever vi också avveckling av viktiga kontrollfunktioner och ser hur demokratiska spelregler negligeras.
Vi som representerar de anställda i de nordiska statsförvaltningarna är oroade. De senaste årens kriser har för många länder i Europa varit djupa. För att klara kriser och katastrofer krävs starka stater med en välutvecklad myndighetsstruktur. Arbetslöshet, stark ekonomisk nedgång och miljöhot kräver långsiktiga investeringar i kompetensutveckling och infrastruktur. Detta måste våra politiker ta ansvar för och göra de satsningar som krävs för att utveckla de nordiska statsförvaltningarna.
Pål Arnesen, ordförande, YS stat, Norge
Rita Baumgaard, ordförande, HK-stat, Danmark
Selma Ellinggaard, ordförande, Starvsmannafelag, Färöarna
Arni Jónsson, ordförande, SFR, Island
Britta Lejon, ordförande, Fackförbundet ST, Sverige
Antti Palola, ordförande, Pardia, Finland
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
