Myndigheterna måste släppa in fler praktikanter med funktionsnedsättning
Trots att staten är en stor och viktig arbetsgivare har få myndigheter valt att erbjuda praktik till personer med funktionsnedsättning, skriver DHRs ordförande Åsa Strahlemo. Hon menar att det är dags att tänka nytt när det gäller rekrytering.
Drygt 200 statliga myndigheter har fått i uppdrag av regeringen att erbjuda praktik till personer med funktionsnedsättning och nyanlända arbetssökande. Under perioden 2016 till 2020 var målet att myndigheterna skulle ta emot minst 1 000 praktikanter med funktionsnedsättning. Men en rapport från Statskontoret visar att myndigheterna bara nått upp till 25 procent av den siffran. För nyanlända var motsvarande siffra cirka 60 procent.
Statskontorets uppföljning visar också att antalet praktikanter myndigheterna tagit emot har minskat för varje år under perioden.
Att göra praktik kan vara ett betydelsefullt steg på vägen mot jobb och försörjning, som i sin tur är en förutsättning för ett självständigt liv. På DHR såg vi därför satsningen som en bra möjlighet för människor med funktionsnedsättning att komma ut i arbetslivet. Vi hade hoppats att staten, som en stor och viktig arbetsgivare, skulle gå i bräschen och vara ett föredöme både vad gäller praktik och anställningar. Nu är vi självklart besvikna över att så få myndigheter dragit sitt strå till stacken. De flesta har bara tagit emot några enstaka praktikanter. Några få stora arbetsgivare har tagit emot en stor andel. Hit hör bland andra Skogsstyrelsen, Trafikverket, Arbetsförmedlingen och Skatteverket.
De svårigheter som möter personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden är emellertid så stora att det inte räcker med att fler statliga myndigheter tar sitt ansvar för att erbjuda praktikplatser.
Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är avsevärt högre än i andra grupper, oavsett konjunktur. Människor med funktionsnedsättning upplever också i högre grad än andra diskriminering på arbetsmarknaden, med fattigdom och ohälsa som följd.
För att motverka detta krävs att arbetsgivare förändrar sina attityder, ökar sin kompetens och vidtar åtgärder för förbättrad tillgänglighet.
Många arbetsgivare ser positivt på mångfald och vill gärna anställa personer med funktionsnedsättning. Men ibland är kunskapen om målgruppen inte tillräckligt stor. För att nå målgruppen kan arbetsgivarna behöva se över sina rekryteringsmetoder och jobba aktivt med mångfald. Det kan handla om små, enkla åtgärder som att i jobbannonser skriva att det ses som meriterande att ha egen erfarenhet av funktionsnedsättning. Eller att använda personer med synliga funktionsnedsättningar i reklam och annan kommunikation.
En grundläggande uppgift för arbetsgivarna är att skapa en arbetsmiljö som fungerar för de flesta, utan extra anpassningar eller särlösningar. Nästa steg är att våga ställa frågor om vad framtida medarbetare behöver för att det ska fungera så bra som möjligt på arbetsplatsen. Det kan också vara läge att se över organisationens kravprofiler. Vad är krav och vad är enbart önskemål? Vilka uppgifter ska utföras? En uppgift kan utföras på flera, kanske annorlunda, sätt.
Arbetsgivare som vågar tänka nytt och öppna upp för människor med blandad bakgrund, nya infallsvinklar och ny erfarenhet och kunskap har chans att lyckas bättre med att utveckla arbetsplatsen än de som fortsätter att tänka traditionellt.
Staten har mycket att vinna på att gå från ord till handling. Att erbjudas praktik på en statlig myndighet kan vara ett första steg för en person med funktionsnedsättning att testa sina färdigheter och därmed närma sig en betald anställning.
Åsa Strahlemo
Förbundsordförande för DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
