Landsbygden förlorare när arbetsförmedlingar stängs
Det är ett stort steg bakåt för möjligheterna för att hela Sverige ska kunna leva när Arbetsförmedlingen nu ska lägga ner 132 kontor runt om i landet, skriver de två ordförandena för organisationen Hela Sverige ska leva. De varnar för att nedläggningarna kommer att drabba många mindre orter hårt.
Det är ett stort steg bakåt för möjligheterna för att hela Sverige ska kunna leva när Arbetsförmedlingen nu ska lägga ner 132 kontor runt om i landet. Det kommer att slå hårt mot kvalificerade arbetstillfällen, stöd till arbetslösa och framtidshoppet på många mindre orter.
Efter decennier av centraliseringspolitik har vi de senaste åren sett med optimism på framtiden. Vi har märkt att intresset för att hålla ihop landet och stärka landsbygderna har ökat bland politiker på både riksnivå och lokal nivå. Att samtliga riksdagspartier ställde sig bakom den parlamentariska landsbygdskommitténs 75 punkter för landsbygden såg vi som ett gott tecken på att våra bygder äntligen sågs som lika viktiga för hela landets välstånd som städerna.
När nu Arbetsförmedlingen planerar att lägga ned 132 kontor och varslar 4 500 personer runt om i landet blir det ett stort steg bakåt för möjligheterna för att hela Sverige ska kunna leva. Vi är oroliga över den effekt denna stora nedskärning kommer att få.
Att i ett svep slå ut alla dessa arbetstillfällen och tillgången till viktig service kommer att skada mindre orter. Alldeles för många har redan tröttnat på att se servicen försvinna från sina bygder. På många mindre orter betyder även ett fåtal kvalificerade arbetstillfällen mycket, och för arbetslösa med låg inkomst kan längre och kostsammare resor bli en stor press.
Det riskerar också att minska många landsbygdsbors tilltro till politiken och att öka känslan av utanförskap.
Nedläggningen av kontoren slår också snett. I Stockholms län, med sin effektiva kollektivtrafik och bättre utbyggda uppkoppling blir 15 kontor kvar. I Norrbottens län, som utgör hela 25 procent av Sveriges yta och där uppkopplingen på många ställen är svajig, blir bara elva kontor kvar, enligt Arbetsförmedlingens förslag.
”Kanske skulle det i det här läget vara möjligt att tänka att digitala tjänster och verktyg passar bäst i storstaden, där bredbandet är fullt utbyggt och där tätheten också gör att människor har kortare sträckor att resa även om AF lägger ner just i deras område?” kommenterade forskaren Malin Rönnblom planerna. Kan det vara så att den urbana normen – synen på att städerna i allt väsentligt är viktigare än landsbygderna – står i vägen för en mer praktisk och rättvis lösning?
Ett försök att mildra effekterna är att placera Arbetsförmedlingens funktioner i fler servicekontor. Detta är dock en helt otillräcklig åtgärd då servicekontoren inte får handlägga eller ta beslut i frågor som rör de arbetssökande. Vi tar heller inte för givet att privata aktörer kommer att starta upp arbetsförmedlingar i kommuner med stor lands- och glesbygd.
Landsbygdskommitténs uttalade mål var att med politiska medel skapa en ”livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd”. Arbetsförmedlingens nedläggningar går tvärs emot denna intention.
För att det ska bli möjligt och attraktivt att bo i mindre orter krävs närvaro av både statlig och kommersiell service. Staten måste finnas till och vara tillgänglig för alla Sveriges invånare, oavsett bostadsort.
Åse Classon, ordförande Riksorganisationen Hela Sverige ska leva
Staffan Nilsson, ordförande Riksorganisationen Hela Sverige ska leva
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
