Järnvägens underhållsskuld måste åtgärdas
Det måste göras en rejäl satsning på underhåll av landets järnvägar, skriver Nils Paul, expert på infrastrukturfrågor på Svenskt Näringsliv. Han framhåller vikten av att Trafikverkets medarbetare har rätt kompetens och resurser för att utföra sitt uppdrag.
Transporter är ekonomins blodomlopp. När infrastrukturen brister blir konsekvenserna kännbara för företagen. Försenat gods och strandsatta pendlare urholkar konkurrenskraften, vilket i förlängningen slår mot tillväxt och sysselsättning.
Sverige behöver en infrastruktur som möter näringslivets behov, som får företag att vilja investera och växa.
För att komma till rätta med dagens problem krävs tillräckliga resurser till järnvägen, rätt kompetens och operativ förmåga på Trafikverket, samt samverkan med näringslivet.
Sverige har under lång tid underinvesterat i underhåll av vägar och järnvägar. En betydande underhållsskuld på infrastrukturen har byggts upp, och den behöver nu amorteras av. Trafikverket uppskattar kostnaden för att återta det eftersatta underhållet i järnvägssystemet till 91,4 miljarder kronor.
Svenskt Näringsliv vill att hela det eftersatta underhållet ska åtgärdas. Nästa nationella plan för transportinfrastrukturen, för åren 2026–2037, behöver innehålla en rejäl satsning på underhåll av hela järnvägsanläggningen.
Dagens situation får inte bli ett normalläge. I Svenskt Näringslivs företagarpanel uppger vart fjärde företag att leveranser av varor har påverkats av brister i infrastrukturen, och över hälften av dessa företag upplever att störningarna har påverkat deras tillväxt negativt.
För att bryta trenden krävs resurser för att vidmakthålla banor, men även för att rusta och byta ut järnvägens el- och signalsystem.
Amorteringen av underhållsskulden kräver samverkan med näringslivet, med de järnvägsentreprenörer som utför jobbet samt med tågföretag och transportköpare som är beroende av anläggningen.
För att upprustningen av järnvägen ska lyckas måste även kompetensförsörjningen tryggas. Fler unga behöver se sin framtid inom järnvägsbranschen, och för att de ska göra det krävs attraktiva arbetsgivare och fler utbildningsplatser inom till exempel teknik och anläggning.
Det är också viktigt att varje krona som satsas på järnvägsunderhåll används så effektivt som möjligt. Politiska utspel om återförstatligande av underhåll sänder ovälkomna signaler till företag och medarbetare inom branschen. Kommande år ska fler underhållsåtgärder utföras på en sliten järnväg, samtidigt som trafiken ökar. Då har Sverige inte råd att säga nej till den kompetens som finns i företagen.
Konkurrensutsättning främjar innovation och effektivitet, vilket gör att Trafikverket kan få ut mer underhåll för pengarna. Enligt en rapport från Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer och Byggföretagen uppgick Trafikverkets inköp av entreprenadupphandlingar som gällde underhåll i fjol till 8,16 miljarder kronor. Utan konkurrens skulle samma underhåll kosta ytterligare en miljard.
Det är välkommet att Trafikverket vill bli en bättre beställare, men det är lika viktigt att myndighetens medarbetare har rätt kompetens och resurser för att utföra sitt uppdrag.
Järnvägen är en oumbärlig del av Sveriges transportsystem och näringslivet förtjänar en järnväg att lita på.
Nils Paul
Expert på infrastrukturfrågor på Svenskt Näringsliv
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.