Jag blev själv utköpt från Råby ungdomshem
Inga problem sopas under mattan, skriver Sture Korpi i sitt svar (Statstjänstemannen nr 4/02) på mitt inlägg. Som före detta anställd och före detta fackligt ombud, vet jag liksom ”Budbäraren” (se 4/02) att verkligheten ser helt annorlunda ut. Att Sture Korpis fagra ord inte hjälpte oss att hantera verkligheten på golvet. Och av den debatt att döma som pågår på Statstjänstemannens debattsida tycks ingenting ha ändrats därvidlag.
Det är uppenbart att SiS ledning inte vet hur deras institutionschefer agerar i förhållande till de fackliga organisationerna och de fackliga företrädarna. Huvudet vet inte vad foten gör, hur ska man då klara av att leda sina chefer? Att SiS i sin envisa strävan att hålla fast vid sina manliga +55 chefer istället måste göra sig av med kompetent och utbildad personal?
Det är fakta att två fackombud på Råby blev utköpta av SiS 2001, av vilka jag är den ene. Att jag tillsammans med andra ombud har bevistat samverkansmöten där Institutionschefen uttryckligen gjort klart att det inte finns något intresse för samverkan på lokal nivå!
Det är möjligt att det finns en bra samverkan mellan fackförbunden och SiS på central nivå. Men det hjälper föga när många av SiS institutionschefer motarbetar det fackliga arbetet på den lokala nivån. Det är ett fackligt arbete på institutionsnivå som måste komma till stånd för att personalen ska få det inflytande/insyn som de har rätt till. Vad hjälper det att institutionscheferna själva är medlemmar i ett fackförbund?
Det är inte medlemskapet som är ifrågasatt – det är fientligheten mot det fackliga arbetet. Faktum är, oavsett vad generaldirektören säger, så motarbetas det fackliga arbetet på Råby ungdomshem! Personal och fackliga företrädare på andra institutioner anser att deras situation liknar Råbys. Fler fackliga kritiker tycks ha köpts ut.
Några frågor som Korpi måste besvara – hur många fackliga företrädare har SiS köpt ut under de senaste fyra åren, oavsett hur motiveringen till utköpet har sett ut? Hur många fackliga företrädare har slutat under de senaste fyra åren på SiS? Vilka kommenterar har Korpi till Statstjänstemannaförbundets arbetsmiljöundersökning?
Att få omdömet ”föredömligt” för att man lägger en arbetsmiljöplan betyder inte att det finns ett fungerande arbetsmiljöarbete. Det är givetvis lovande, men det räcker inte med att prata. Det är en helt annan sak att genomföra det i det vardagliga arbetet ute på institutionsnivå. Detta är SiS största utmaning idag. Arbetsmiljön är under all kritik på flera av SiS institutioner. Enligt personal som har tagit kontakt med mig efter mitt inlägg i denna debatt, är den på ett antal institutioner katastrofal.
Ytterligare en fråga till Korpi:
Anser du att Råby ungdomshem fungerar på ett tillfredsställande sätt idag med avseende på arbetsmiljö och fackligt arbete?
Avslutningsvis vill jag tillägga att Sture Korpis dementerande bekräftar min bild av att han sopar problemen under mattan, eftersom han inte ens bryr sig om att undersöka om våra påståenden stämmer. Han dementerar och hoppas att stormen ska bedarra, som så många gånger tidigare. Han bekräftar att han inte tar personalens ord på allvar.
En generaldirektör som vill ha en fungerande organisation borde – som ”Budbäraren” skriver – ta kontakt med dem som valt att sluta för att kontrollera anledningen till varför de har slutat. Gör han det lär han bli tvingad att revidera sin verklighetsuppfattning ordentligt, om han inte som tidigare, väljer att sopa problemen under mattan.
Mikaela Tufvesson
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
