Glöm inte högskolan
Visioner om högskolan vinner inga val i Sverige, skriver Beatrice Högå och Elisabeth Gehrke. De anser att den högre utbildningen förtjänar en mer central plats i debatten.
Det finns i dag i den svenska högskolan mer än 300 000 studenter. De läser för att förverkliga sina drömmar, förkovra sig för sin egen skull eller helt enkelt för att de vill ha större chanser att få ett jobb efter avslutad utbildning. Det kan tyckas att den sektor som omsluter närmare 400 000 studenter och anställda och står för en stor del av statens finanser vore intressant att prata om. Det kan också tyckas att de mer än 300 000 studenterna förtjänar att deras utbildning och villkor diskuteras. Det kan tyckas att Sveriges framtida välfärd och konkurrenskraft borde diskuteras mer än vad som sker i dag.
I Sverige vinner inget block val på att lansera sina visioner för högskolan och de satsningar de vill göra för att förbättra den högre utbildningen i Sverige. I Sverige vinner man val på att satsa på vård, skola och omsorg, ett mantra som återkommer vart fjärde år och vars sistnämnda komponent sällan, om inte aldrig, innefattar den högre utbildningen.
Vi tror att det är ett stort misstag. Det är ingen hemlighet att högre utbildning blir alltmer centralt inte bara för Sveriges, utan för alla länders framtid. Detta återkommer flera rapporter till och högre utbildning diskuteras inom EU där man sätter upp mål för att öka utbildningsnivån i medlemsländerna. I Sverige saknas dock debatten om högskolan och visionerna om vart Sverige ska och hur högskolan kan bidra till att ta oss dit. Det vi hör är debatten om skolan och forskningen. Vi ska öka kunskapsnivåerna i skolan och vi ska ha forskning i toppklass som genererar Nobelpris. Lovvärt i allra högsta grad, men en central del ignoreras – den högre utbildningen.
Den svenska högskolan har sedan mitten av nittiotalet fått ökade kostnader som inte kompenserats med utökade resurser för att kunna upprätthålla en hög kvalitet i utbildningen.
I över 15 år har resurserna urholkats och allt färre kronor kommer studenterna till gagn genom undervisning. Den senaste TCO-rapporten om lärarledd tid visar att andelen studenter som får mindre än sex timmars undervisning per vecka har ökat till hela 35 procent – mer än var tredje student. Det är en utveckling som är högst oroväckande och anmärkningsvärd. Bristen på lärarledd tid är ett växande hot mot utbildningskvaliteten och det riskerar att drabba Sverige under lång tid framöver om inte åtgärder genomförs.
Frågorna kan få mer uppmärksamhet om fler lyfter debatten om kvalitetsbristerna och vikten av högskolan för Sveriges framtid. Just nu utbildas våra framtida lärare, läkare, ingenjörer, sjuksköterskor och handläggare och utredare inom statliga myndigheter. De utbildas i en allt sämre högskola – inte för att lärarna på något sätt är undermåliga, utan för att det saknas resurser att möjliggöra kvalitativa möten mellan lärare och student.
Om vi tror att Sveriges framtida arbetskraft behöver ha en hög kunskapsnivå så måste debatten lyftas och faktiska satsningar göras på den svenska högskolan. Dagens studenter måste få den bästa utbildningen de kan få för att vara rustade inför framtiden.
Vi vill uppmana till er som värnar högre utbildning att lyfta dess vikt i alla sammanhang. Vi måste tillsammans arbeta för att högskolan får de resurser som krävs för att komma på rätt köl igen.
Beatrice Högå, Ordförande, Sveriges förenade studentkårer.
Elisabeth Gehrke, Vice ordförande, Sveriges förenade studentkårer.
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
