Folkomrösta om Lissabonfördraget
Lissabonfördraget innebär en så stor maktöverlåtelse från Sveriges
riksdag till EU att det strider mot vår
grundlag och lägger grunden för en helt annorlunda framtid än
den folkomröstningen om EU-medlemskap handlade om. Därför måste
folket få ta ställning till fördraget, skriver 21 ST-medlemmar.
Den 19 oktober enades regeringscheferna i EUs 27 medlemsländer om Lissabonfördraget – EUs nya grundlag. Lissabonfördraget innebär att medlemsländernas vetorätt tas bort på ett stort antal nya politikområden. De stora ländernas inflytande ökar drastiskt på de små ländernas bekostnad. EU ska utveckla ett militärt försvar och nya steg tas i riktning mot en federal polismakt och åklagarmyndighet. Däremot sker det inga förändringar av den marknadsliberala EMU-politiken. Precis som tidigare saknar Sverige undantag från att införa euron som valuta.
Lissabonfördraget innebär en så stor maktöverlåtelse från Sveriges riksdag till EUs överstatliga institutioner att det strider mot vår nuvarande grundlag och lägger grunden för en helt annorlunda framtid än den folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 handlade om. Därför måste svenska folket få avgöra frågan om Sverige ska godkänna Lissabonfördraget i en ny folkomröstning.
Folkomröstningen om EMU 2003 innebar inte bara ett nej till euron utan var också ett besked från de svenska väljarna om att de inte önskar mer av centralisering, överstatlighet och maktkoncentration i det europeiska samarbetet.
Om den politiska eliten ändå rusar vidare som om ingenting hänt och fortsätter att visa sin oförmåga att vara lyhörda riskerar vi att få en allt djupare, och farligare, klyfta mellan beslutsfattare och vanliga väljare.
Undertecknade medlemmar i Fackförbundet ST kräver att riksdagens eventuella godkännande av Lissabonfördraget föregås av en rådgivande folkomröstning.
Jan-Erik Gustafsson, universitetslektor, Kista
Eva Andersson, administratör, Kista
Yvonne Jonsson, laboratorieassistent, Umeå
Mira Markovinovic, examenshandläggare, Malmö
Lena Edenbrink, pressansvarig, Luleå
Ingvar Karlsson, antagningshandläggare, Skövde
Annika Aronsson, informatör, Kalmar
Christina Grefveberg, handläggare, Stockholm
Sissel Behring, systemadministratör, Stockholm
Anna Aleman, forskningslaborant, Stockholm
Joackim Sigfridsson, institutionstekniker, Borås
Mats-Åke Moritz Lundqvist, administratör, Umeå
Inger Ehn Knobblock, utredare, Umeå
Robert Persson, handläggare, Örebro
Christer Bergman, forskningsingenjör, Linköping
Gabriel Thott, lärare, Linköping
Marie Lindblom, institutionsekonom, Kristianstad
Elisabeth Karlsson, institutionsadministratör, Luleå
Ing-Marie Nilsson, ekonomiadministratör, Umeå
Karin Granström, forskarassistent, Karlstad
Robert Lundqvist, universitetsadjunkt, Luleå
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.