Bygg järnväg för en bättre tillväxt

DEBATT: INVESTERINGAR2012-03-27

Satsa mer på att bygga järnväg och bostäder, föreslår Jan Edling. På det viset kan Sverige förbättra sin konkurrenskraft och öka sysselsättningen, anser han. Och dessutom få en bättre miljö.

Den svenska ekonomiska politiken har en längre tid varit inriktad på skattesänkningar och konsumtion. Men för att säkra tillväxten och den framtida välfärden krävs att investeringarna nu sätts i första rummet.

I slutet av 1990-talet var besparingar ett viktigt motiv för att dra ned på investeringar i vägar och järnvägar. Under 2000-talet var skattesänkningar det nya motivet till neddragningar. Målet har varit att sänka skattetrycket och de offentliga utgifterna med 10 procent. Här står vi nu (vi som har jobb) på perrongen med fickorna fulla av jobbskattebonus som vi förväntas spendera på en konsumtionsledd tillväxt.

Men något har gått snett. Tågen är försenade. Trängseln på spåren gör att resan tar längre tid. Ibland kommer inte tåget alls och mängder av arbetstid går förlorad. Godset får vänta i Hallsberg till på natten, då persontrafiken gjort sitt. Många företag har tröttnat och sätter godset på lastbil. Mellan 1992 och 2008 ökade godstransporterna på vägmed 60 procent samtidigt som transporterna med sjöfart ökade med 40 procent och järnväg 20 procent.

SJs före detta styrelseordförande Ulf Adelsohn har rätt i att investeringarna i järnvägens infrastruktur varit låga i minst tre decennier. Bara under de senaste 10 åren har de svenska investeringarna, enligt den europeiska branschorganisationen Euroconstruct, varit 38 procent lägre än i 15 europeiska länder. När det gäller väginfrastruktur ligger Sveriges investeringar 28 procent lägre än övriga Europa. Det är bara Storbritannien som investerat mindre än Sverige.

Det finns dock områden där Sverige klarat sig bättre. Investeringarna i telekominfrastruktur har länge legat något över Europasnittet, men de har numera minskat till den europeiska nivån.

När det gäller investeringar i energi och vatten har Sveriges investeringar ökat under de senaste 10 åren och vi ligger i dag 22 procent över genomsnittet. Bakom detta ligger bland annat utbyggnaden av vindkraft, dyra underhållsinvesteringar i kärnkraft samt uppgradering av elnätets kapacitet.

När det gäller investeringar i bostadsbyggande ligger Sverige ohjälpligt sist i Europa, med bara hälften så stora investeringar som genomsnittet under de senaste 10 åren.

Sverige är glesare befolkat än övriga Europa och kraven därmed högre på person- och godstransporter. Befolkningen växer också snabbare än i övriga Europa. Urbaniseringen av storstadsregionerna går mycket snabbt, snabbare än utbyggnaden av bostäder och kollektivtrafik. Låga investeringar i transportinfrastruktur och bostäder riskerar därför att hämma rörligheten på arbetsmarknaden. Det är också väl känt att svagt utbyggda arbetsmarknadsregioner bidrar till högre arbetslöshet och sjukfrånvaro.

Att underinvestera, så som Sverige under lång tid gjort i transportinfrastruktur och bostäder, har också konsekvenser för Sveriges konkurrenskraft. Bristande underhåll och högre driftskostnader ökar företagens och hushållens kostnader. Bristande modernitet gör Sverige till ett andrahandsval för företag som vill investera. Vi börjar också se tecken på att stora globala företag som ABB och Bombardier finner andra länder mer intressanta för utveckling av ny teknik och nya innovationer som ska säljas på en världsmarknad.

En dåligt utbyggd järnvägsinfrastruktur får också konsekvenser för miljön när fler och fler lastbilar trängs på våra vägar. Ökade utsläpp, ökad förslitning och ökad risk för olycksfall är kostnader som inte bärs av vägtrafikens brukare.

Det är nu hög tid att växla om från skattesänkningar och konsumtionsledd tillväxt till en investeringsledd tillväxt. Det gagnar företag och sysselsättning, innovationer och skapandet av ett modernare Sverige och ger dessutom positiva effekter på miljön.

Jan Edling,

debattör och författare

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA