Skatteverkets anställda stäms av ekobrottslingar
Handläggare på Skatteverket utsätts för rättsliga påtryckningar av personer med kopplingar till grov ekonomisk brottslighet. »Det här förekommer allt oftare i takt med att vi satsar mot den organiserade brottsligheten«, säger Anders Tell, ordförande för ST inom Skatteverket.
För ett år sedan blev ST-medlemmen Charlotte Hoff, regionsamordnare mot grov ekonomisk brottslighet i södra Sverige, stämd för förtal och kränkning av en dömd ekobrottsling. Mannen krävde henne personligen på en miljon kronor i skadestånd.
– Han påstod att jag skickat ut hundratals mejl där jag utmålat honom som kriminell, säger Charlotte Hoff.
I ett mejl om ett beslut som hon skickat ut fanns ett mindre fel, vilket Justitiekanslern, JK, tidigare påpekat. JK hade dock avvisat mannens skadeståndsyrkande mot Skatteverket.
Nu hade mannen mängder av anklagelser mot Charlotte Hoff personligen.
– Det var sida upp och sida ned med felaktiga påståenden. I mitt mejl framgick tydligt att Skatteverkets beslut hade fattats i samråd med högre chefer och rättsavdelning.
Ärendet gick till förberedande muntlig förhandling i tingsrätten. Där sänkte mannen sina skadeståndskrav rejält. Efter samråd med domaren var han villig att göra upp i godo.
– Vi kom överens om att om jag bad om ursäkt å Skatteverkets vägnar, skulle han släppa skadeståndskravet. Jag valde motvilligt att gå med på det, av hänsyn till mina kolleger som också var drabbade, säger Charlotte Hoff.
Samma man hade stämt två av hennes kolleger på liknande grunder. I och med överenskommelsen med Charlotte Hoff drog mannen tillbaka de stämningsansökningarna.
Under rättsprocessen fick Charlotte Hoff hjälp av Karsten Olsen, skatteombud vid Skatteverket och sedan förra året ombud för medarbetare som utsätts för rättsliga påtryckningar.
– Hot mot handläggare har ju alltid förekommit, men rättsliga tilltag har Skatteverket inte sett i den här omfattningen före 2016. I södra Sverige har det varit en nästan explosionsartad ökning av sådana här fall, säger Karsten Olsen.
Enligt Karsten Olsen är Skatteverkets inställning att var och en har rätt att få sin sak prövad i domstol. Samtidigt påverkas drabbade handläggare hårt.
– De blir upprörda, oroliga och väldigt bekymrade.
Anders Tell, ordförande för ST inom Skatteverket, ser ökningen av rättsliga påtryckningar som en effekt av myndighetens strategiska arbete med att granska livsstilskriminella.
– Det här förekommer allt oftare i takt med att vi satsar mot den organiserade brottsligheten. Rent praktiskt tror jag inte det har påverkat några av myndighetens beslut, men den enskilda handläggaren påverkas ju.
Anders Tell är med i en arbetsgrupp som ska bilda ett stödnätverk för drabbade medarbetare. Han uppfattar att myndigheten tar frågan på allvar, men skulle vilja att även Arbetsgivarverket engagerade sig.
– Det behövs ett samlat grepp eftersom frågan berör även andra myndigheter. Den största faran är att kriminella personer lyckas skrämma enskilda handläggare så att de inte går vidare i utredningar. Då hotas rättssäkerheten på sikt.
Så kan brottslingar stämma tjänstemän
Genom enskilt åtal kan en person själv väcka åtal mot en tjänsteman för ärekränkningsbrotten förtal och förolämpning. Om målsäganden förlorar målet ska hen ersätta motpartens rättegångskostnader. En annan väg att driva ett rättsligt ärende mot en offentliganställd är att kräva skadestånd för brott, till exempel tjänstefel. Den förlorande parten får normalt betala rättegångskostnaderna. Som huvudregel är det arbetsgivaren som ska betala skadestånd om den offentligt anställde har gjort fel i tjänsten som orsakat ekonomisk skada.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
