Många aktörer går idag på högvarv för att uppfylla regeringens krav på minskad ohälsa i arbetslivet. Hårdast är pressen på RFV och AMS, som i olika projekt försöker nå påtagliga resultat.
Om bugetkalkylerna för 2003 ska hålla måste kostnaderna för sjukskrivningarna kraftigt reduceras. De förslag som diskuteras just nu bygger på att arbetsgivarna ska betala en större del av kostnaderna, vilket de senare kompenseras för genom lägre arbetsgivaravgifter. Statens kostnader fördelas alltså om så att budgeten inte spricker.
Frågorna är välkända, men den administrativa miljön har varit rörig och beslutsvägarna delvis nya. Starten för ST-Försäkringskassan har därför varit lite trög, förklarar Siv Norlin.
Hans Karlsson säger sig förstå ilskan över att han presenterade egna förslag om ohälsan redan innan parterna hade avslutat sina samtal. Men det var ingen olyckshändelse.
Pensionsuträknarna är övertygade om att arbetet snart kommer att gå snabbare – när de vant sig vid systemet och kan det nya regelverket. Men mycket av trögheten beror på bristande funktionalitet i systemet och på att det inte är självinstruerande, förklarar Marianne Albertsson.
Vid årsskiftet gick Sverige över till ett nytt ålderspensionssystem. Försäkringskassorna fick också ett nytt teknikstöd att handlägga pensionerna i. Men tekniken fungerar inte som det var tänkt, så ärendehögarna växer.
Försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket är överens om ett antal punkter som ska underlätta omställningsarbetet vad gäller datorstöd och arbetsmiljö. Socialförsäkringsadministrationens (SFA) direktion fastställde överenskommelsen på sitt sammanträdde 12–13 mars.
Med ett tidigare uppvaknande och nödvändiga resurser till försäkringskassorna hade dagens kostnadsexplosion kunnat undvikas. Att nu påstå att ohälsan äventyrar hela samhällsekonomin är ohederligt och överdrivet.