Kultur

– Kan vi ringa tillbaka? Vi har fått en vattenläcka, så det är lite nervöst här.
Telefonrösten kommer från TAM-Arkiv, en av de mer okända grenarna av fackföreningsrörelsen och vars värsta fiende är just – vatten.

– Jag vill visa riktiga männi- skor som lever nu, i fotoögonblicket. Jag fotograferar inte för framtiden, förklarar Inta Ruka.
Hennes liv är foto, på fritiden. Till vardags städar hon på Sveriges ambassad i Riga.

Åke Edwardsons populära kriminalromaner ska bli tv-serie. Kommissarie Erik Winter gestaltas av Johan Gry, till vardags skådespelare vid Göteborgs stadsteater.
– Det här är det största jag gjort. Det känns verkligen som om jag sätts på prov, säger han.

Arkitekter har ofta kontor i byggnader som många människor skulle vilja bo i. Det är högt i tak, stora fönster, trägolv, rymd, ljus. Toaletterna är klädda med vitt kakel, golven är rutmönstrade i svart-vitt och handfaten inbyggda.

”Bygg studentbostäder ovanpå tunnelbanestationerna”, föreslog Björn Winstrand, arkitekturstuderande vid Chalmers i Göteborg.

Reza Parsa gör film om moraliska frågor och vill träffa i hjärtat och magen samtidigt. Hans kortfilm Möte med ondskan är en reaktion på terrordåden mot USA. Den har beskrivits av Ingmar Bergman som de märkligaste filmminuter som gjorts i vårt land.

Håkan Berlin, till vardags behandlingsassistent och ST-medlem, bär på en inre glöd. Han älskar att befinna sig i gränslandet mellan det bisarra och det komiska. Men han vill inte oroa. Han vill bara se dig skratta.

Nyfikenhet är drivkraften för cirkusdirektör Tilde Björfors. I Cirkus Cirkör blandas traditionell cirkus med teater, rock’n’roll, dans, mim och poesi. Gränslöshet ska genomsyra föreställningarna.  

Nicolai Dungers cykel är rostig, sliten och skev. En gång i tiden var den ny, blänkande och pigg. Nu står den bara där, anspråkslöst lutad mot en vägg. Den påminner om en sång.

Vilken bok var den största svenska bestsellern under mellankrigstiden? Rätt svar: Ester Lindins Tänk om jag gifter mig med prästen! Nu har Ester Lindin också fått sin rättmätiga plats i litteraturhistorien, tack vare ny feministisk litteraturforskning.

”Bara i utkanterna går det att göra sig en bild av samhällets verkliga tillstånd”. Det är tyske fotografen Bernd Markowskys filosofi. Men hans bilder uppskattas inte alltid.