Såld på nycirkus
Nyfikenhet är drivkraften för cirkusdirektör Tilde Björfors. I Cirkus Cirkör blandas traditionell cirkus med teater, rock’n’roll, dans, mim och poesi. Gränslöshet ska genomsyra föreställningarna.
Det är valborgsmässoafton och de flesta företag går på sparlåga, men i Cirkus Cirkörs cirkushall i Alby, en förort till Stockholm, är det full fart. Vi kryssar mellan ett gäng unga människor som tränar till cirkusartister. Det övas hopp på tjocka sviktande mattor, klängs i tygsjok, jongleras med käglor och färgglada ringar.
På kontoret, en trappa upp med full utsikt över hallen, möter vi Tilde Björfors – en av de mest uppmärksammade kvinnorna inom kulturlivet idag.
Entusiasm och en viss rastlöshet präglar hennes person. Hon pratar fort och mycket, hoppar ibland upp ur soffan för att följa aktiviteterna i hallen eller ta ett mobilsamtal.
Bara en titt på Tilde piggar upp. Knallröd dragkedjskofta och prickig volangkjol utgör en bjärt kontrast till den förhärskande diskretgrå chefsstilen. Så är det också en udda bransch hon etablerat sig i.
– Jag blev helsåld på nycirkus i Paris, där jag av en slump kom att bo och arbeta ihop med cirkusartister, och beslöt mig för att införa nycirkusen i Sverige. Jag ville dela med mig av något som jag själv fann så fantastiskt och tyckte den var precis vad som behövdes i vårt stela, fyrkantiga land.
Premiärföreställningen ”Skapelsen” sommaren 1995 i ett tält på Vattenfestivalen blev en omedelbar succé och telefonerna började ringa. Året därpå gav Cirkör sig ut på en omfattande turné, utan att ha en aning om hur man lägger upp en turnéproduktion.
– Det gick för att vi gav oss den på att det skulle gå. Ett visst mått av okunskap kan nog vara en hjälp på vägen, eftersom man inte ser de hinder som finns.
Tilde Björfors är övertygad om att kultur kan förändra världen och berättar om sin egen inkörsport till kulturen; Den stora vreden på Gävle Folkteater som hon såg som tonåring.
– Den fick mig att våga tro på drömmar och att vilja förverkliga dem.
Senare fick Tilde komma upp till Peter Oskarson på Helsingegården och bli hans teaterelev och efter några års träning göra rollen som Cordelia, den goda dottern, i Kung Lear på Orionteatern.
Men projektet blev inte den omvälvande upplevelse hon hoppats på.
– Publiken var kulturvan, det kändes inte som det vi gjorde var tillräckligt viktigt för att sätta avtryck i dem.
Mötet med nycirkusen gav Tilde Björfors den kick hon hade velat ge publiken.
– Artisterna utmanade sin fysiska förmåga, tänjde gränserna för vad som är möjligt och smälte samman olika konstarter. Jag kände att det var det här jag längtat efter, utan att veta att det fanns.
När Tilde Björfors vid 23 års ålder beslöt sig för att ge järnet och förverkiga sin dröm att bli cirkusdirektör kunde hon föga om ekonomi och om hur man driver ett företag.
– Jag bemöttes med överseende av stadens politiker när jag sökte bidrag. Man sa att mina idéer lät intressanta, men skickade mig vidare med en klapp på huvudet.
Idag är politikerna välvilligt inställda – även om det naturligtvis alltid är knappt om resurser till kulturen – och Tilde Björfors är en flitig föreläsare i näringslivet. Hon har bland annat talat inför Ericssons chefer ”men inte har det hjälpt”.
Hennes skapelse Cirkus Cirkör är så långtifrån ett krisföretag man kan komma. Det växer och frodas och alla pengar som kommer in investeras i nya projekt. Utöver föreställningsverksamheten, bedrivs idag en omfattande barn- och ungdomsverksamhet. Man har startat ett cirkusgymnasium och den eftergymnasiala utbildningen Cirkuspiloterna.
– En ny cirkushögskola är på gång och snart kommer vi säkert att ha en egen scen, förklarar hon trosvisst.
Att Cirkör slagit ned bopålarna i Alby beror på ett samarbete med Botkyrka kommun, som satsat pengar i den nya cirkushallen.
– Jag, liksom många av mina medarbetare, har också flyttat hit till området och stortrivs i det som beskrivs som ”värsta gettot”.
Cirkus Cirkörs okonventionella föreställningar har så gott som genomgående fått översvallande recensioner.
– Vi är bortskämda med att få beröm. Framgångarna ger en livskraft i sig. Men det gäller att inte låta sig förblindas av att det går så bra och börja köra med säkra kort. Varje föreställning måste innebära en ny konstnärlig utmaning och vi har som ett led i utvecklingen jobbat med teaterregissörer och koreografer. Experiment- och forskningsdelen är a och o för överlevnad, det borde alla företag begripa.
Just nu är Cirkör involverad i ett samarbete med Dramaten på Elverket. Resultatet har blivit en mycket udda Romeo och Julia som speciellt attraherar en ung publik. Föreställningen har gått för utsålda hus hela våren och spelas även i sommar.
– Att arbeta med en institutionsteater var inte alls byråkratiskt och stelt som vi befarat och mötet mellan Shakespeares text och cirkusens uttrycksmedel skapar häftiga kontraster.
Tilde Björfors anser att nycirkusen har åtskilligt att tillföra teatern.
– Den kan bidra till att man vågar ta ut svängarna och arbeta mer fysiskt. Det görs alldeles för mycket likartad teater i Sverige.
Cirkus Cirkörs mest uppmärksammade föreställning är Trix som hade premiär på Orionteatern år 2000.
– Samarbetet med Lars Rudolfsson gav oss mycket. Han jobbar så musikaliskt och rytmiskt och trots att han är en erfaren teaterregissör vågar han tänka i nya banor.
Trix har spelats två år på turné både i Sverige och utomlands och Cirkör fick den stora äran att uppträda på Parc de la Vilette, nycirkusens högborg i Paris.
– Nästa stora föreställning är bestämd till år 2003. Den planerar vi att göra i egen regi och spela i ett cirkustält. Innan dess kan man se vår första kull cirkuspiloter i Virus 02.
Från att i början ha varit VD, kamrer och konstnärlig ledare koncentrerar sig Tilde Björfors idag på den konstnärliga delen som hon insett är ett heltidsjobb.
– Jag tvingar också mig själv att säga nej till saker. Får jag inte tid att dagdrömma och fantisera kan jag inte inspirera andra, säger hon.
