Kontorets utformning påverkar hälsan
En vacker arbetsplats är bra för hälsan. Och den gör dig mer positiv till jobbet. Särskilt om du får vara med och påverka hur arbetsplatsen utformas.
Att anställda som arbetar på en estetiskt tilltalande arbetsplats upplever mindre stress och en bättre hälsa är ingen överraskning för arkitekten och kontorsforskaren Christina Bodin Danielsson, som är knuten till Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. För henne är arbetslokalen inte enbart en fastighetsfråga, utan en ledningsfråga.
– Lokalerna ska fungera som ett verktyg för att få oss att arbeta bättre, säger hon.
Det var motsatsen – hur lokaler får medarbetare att må dåligt och prestera sämre – som gjorde att hon började undersöka hur miljö och arkitektur påverkar människor. Det var i början av 2000-talet då Sverige slog rekord i sjukskrivningar på grund av stressrelaterade sjukdomar.
I dag visar forskningen att design påverkar arbetslust och känsla, liksom att bra miljöer ger bättre sömn och färre sjukskrivningar. Bland annat har Elisabet Schell, sjukgymnast och ergonom, i sin avhandling konstaterat att de som tycker att arbetsplatsen är fin också upplever mindre negativ stress och har mindre ont i nacke och axlar.
– Det fanns redan tidigare studier som visar att patienter som upplever vackra miljöer blir friska snabbare, så jag undrade hur de som arbetar i miljöerna påverkas. En fin arbetsplats kan uppenbarligen skapa en buffert för välmåendet, säger hon.
Christina Bodin Danielsson säger att de anställda som trivs med sitt kontor också har en mer positiv bild av sitt arbete och den egna organisationen som helhet.
– De tenderar också att i lägre grad irritera sig på saker som inte fungerar på arbetsplatsen, säger hon.
För att skapa ett vackert och funktionellt kontor tycker hon att man ska börja med en inventering och kartlägga vilken typ av arbete som ska utföras i lokalerna. I steg två föreställer man sig hur lokalerna kan användas för att skapa den typ av arbetsplats som behövs. Hon beskriver hur hon själv arbetar:
– Jag ser till exempel på hur möten uppstår. Jag arbetar också mycket utifrån individens olika behov, eftersom det är en kombination av individ, grupp och organisation som ska samverka på ett bra kontor.
I dag utförs kontorsarbete allt oftare i landskap och avskalade inredningar är vanliga. Många gånger har medarbetarna inte ens en egen arbetsplats. Men en alltför opersonlig miljö kan öka stressen, menar Jan-Erik Ståhl, som är ergonom och arbetsmiljökonsult.
– Det brukar vara oerhört lite färg. Ibland känns det mer som industrier för tjänstemän. Idealet är ofta en »clean desk«: det ska vara opersonligt och högeffektivt, säger han.
Jan-Erik Ståhl konstaterar att medarbetare ofta strävar efter att skapa något fint med »foton på katten, mannen eller Alperna«. Han ser det som ett sätt att skapa ett sammanhang och en trygghet. Men signalerna från arbetsgivaren kan gå i motsatt riktning:
– Stämningen på arbetsmarknaden är snarare att alla ska vara flexibla och förändringsbenägna: »trygghet får du hitta inne i dig själv«. Men om man tycker att det är omysigt eller rent av fult kan det faktiskt öka stressen och ha flera negativa hälsoeffekter, säger han.
Jan-Erik Ståhl tycker att det är viktigt att ta upplevelsen av arbetsmiljön på allvar.
– Det kan vara ett stort steg bara att börja prata om det: »Hur ser det egentligen ut här? Hur vill vi ha det?« Ibland är man väldigt hemmablind. Då kan man till exempel pröva att göra studiebesök för att få inspiration.
Han tycker att man ska försöka bli medveten om vad man faktiskt upplever.
– Man behöver förstå att det inte är fastighetsägarens eller inredningsarkitektens arbetsplats, utan vår egen. Det kan krävas mod för det. Men det är en spännande process att börja fundera över hur man faktiskt skulle vilja att det såg ut.
Christina Bodin Danielsson är inne på samma linje. Hon säger att medbestämmande när det gäller utformning av arbetsplatsen är en av nycklarna till hälsa och välbefinnande. De anställda kan till exempel få välja gardiner eller en arbetsyta som passar för arbetet man ska utföra. När det kommer till större förändringar som ombyggnad på en arbetsplats, finns det en del regler och lagar att ta hänsyn till.
– Min erfarenhet är att många medarbetare vill vara med och gestalta hur arbetsmiljön ska se ut och har tydliga idéer om hur de vill förändra. Man vinner mycket på att ta reda på hur folk vill ha det, säger Christina Bodin Danielsson.
