Vitt skilda modeller för hur interna visselblåsarfunktioner organiseras
Samtliga myndigheter som besvarat Publikts enkät har inrättat en intern visselblåsarfunktion, i enlighet med den lagstiftning som började gälla i juli i år. Men de har organiserat funktionen på olika sätt.
Från och med 17 juli i år är alla offentliga arbetsgivare med minst 50 anställda skyldiga att ha en intern visselblåsarfunktion. Från 17 december 2023 gäller kravet även för privata arbetsgivare.
Publikt har skickat ut en fråga till 35 statliga arbetsgivare, alla med fler än 50 anställda och skyldiga att uppfylla lagens krav. Alla myndigheter har svarat att de har inrättat en intern visselblåsarfunktion.
Myndigheterna har valt olika lösningar för att hantera visselblåsare inom den egna organisationen.
Inom Kriminalvården tas anmälningarna om hand av enheten för särskilda utredningar. Enheten är kanalen in till myndigheten och utreder också det som kommer in, säger enhetschefen Josefin Skoglund:
– Vi har en logg för anmälningar där vi sorterar efter om det är visselblåsningar eller inte. De anmälningar som inte är visselblåsningar i egentlig mening, som till exempel anmälningar om oegentligheter, hanterar vi i annan ordning. Vi har fått in fyra unika visselblåsningar sedan funktionen infördes 17 december 2021. Av dem har en lett till en utredning inom enheten. Efter vår utredning överlämnar vi ärendet till HR.
Några av myndigheterna, som Trafikverket, har haft visselblåsarfunktioner sedan långt tidigare, men har fått anpassa tjänsten till den nya lagstiftningen om intern visselblåsning.
Andra, som Polismyndigheten, införde sin visselblåsarfunktion 17 juli, den dag som lagen krävde att den skulle finnas på plats.
Arbetsförmedlingen har haft en funktion som hanterar visselblåsningar till myndigheten sedan 2018. I och med införandet av den nya lagen har intern styrning och information uppdaterats.
Polisens visselblåsarfunktion ligger under tillsynsenheten vid rikspolischefens kansli. Fem ärenden har kommit in sedan lagen började gälla. Kommissarie Niclas Carlsson, som är chef för enheten, vill i dagsläget inte kommentera de fem ärenden som hittills kommit in. Planen är att redovisa verksamheten översiktligt i samband med myndighetens årsredovisning.
– Man kan välja att vara anonym, och då hanterar vi anmälan på samma sätt som om vi vetat vem som anmält. Det blir lite svårare att utreda när man inte kan ställa följdfrågor till visselblåsaren, men vi hanterar anmälan så långt det går, säger Niclas Carlsson.
På Försäkringskassan är det rättsavdelningen som ansvarar för visselblåsarfunktionen.
”Vi börjar med att man kan ringa, skriva brev eller boka möten med funktionen. På sikt kommer vi även att utforska möjligheten till att erbjuda en digital rapporteringskanal. Vi ska även kompetensutveckla våra medarbetare och utöka mandat för att kunna garantera oberoende och självständighet”, skriver Marie Axelsson, rättschef, på myndighetens intranät.
Stockholms universitet har valt att anlita en extern utförare av sin visselblåsarfunktion. Visselblåsaren kan välja mellan att rapportera via ett webbformulär eller via telefon. Rapporten hanteras därefter av den externa leverantören, konsultbolaget KPMG. Visselblåsaren avgör själv om hen vill vara anonym.
Hos Patent- och registreringsverket, PRV, ligger ansvaret hos PRVs chefsjurist och dataskyddsombud. För att garantera anmälarens anonymitet får hen ett temporärt konto som inte kan spåras tillbaka till personen. Via kontot kan hen sedan anonymt kommunicera med den person som handlägger ärendet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
