Utredning vill minska press på Migrationsverket
Den stora belastningen på Migrationsverkets personal är en anledning till de uppmärksammade händelserna i slutet av 2005. Det hävdas i en intern utredning.
Utredningen, som letts av Migrationsverkets överdirektör Lars-Gunnar Lundh och rättschef Henrik Widman, rör de händelser som uppmärksammades i media före jul.
Vid två tillfällen har e-postmeddelanden inom enheter vid Migrationsverket gett bilden av att verkets personal samlats för att fira ”framgångsrika” avvisningar. I det tredje fallet spelades delar av ett samtal mellan en enhetschef och en asylsökande synskadad man in med en mobiltelefon. Samtalet sändes senare i SVTs Aktuellt. Handläggaren uppmanade den synskadade mannen att se henne i ögonen.
Utredningen har genomförts med hjälp av samtal med de inblandade cheferna och personalen på enheterna. Dessutom har man hämtat in synpunkter från samverkansgruppen på verket.
Utredarna anser det klarlagt att de två första fallen inte berott på faktiska brister i personalens etik och inställning. E-postmeddelandena har blivit olyckligt utformade, men de har inte avspeglat ett faktiskt firande av avvisningar, enligt utredningen.
Vidare anser utredarna att de båda personer som skrivit respektive e-brev inte har en sådan syn på asylsökande som innehållet kan ge intryck av. Tvärtom är de mycket engagerade, utan tecken på jargong eller cynism mot de sökande.
I det tredje fallet är utredarna inte lika säkra i sina slutsatser, men det finns ”inte något som talar för att medarbetarna generellt har en negativ syn på asylsökande”. Såväl enhetschefen och personalen som samverkansgruppen påpekar att arbetsbelastningen under lång tid varit mycket hög.
Till utredarna har framförts samstämmig kritik mot verksledningen för att den inte aktivt har sökt informera sig om bakgrunden till de aktuella händelserna och att ledningen inte stöttat dem som blivit uthängda i media.
Utredarna skriver att de asylsökande som kommer till Sverige i dag mår sämre än de gjorde för några år sedan. Att möta dem är en svår och påfrestande uppgift, och det starka engagemang medarbetarna har, gör ofta att de tar på sig ansvar för uppgifter som inte faller inom Migrationsverkets uppdrag. Det är verksledningens uppgift att tydliggöra dessa gränser bättre.
Men framför allt är det den stora belastningen på medarbetarna som måste minskas.
”Arbetsförhållandena är för de allra flesta medarbetare så ansträngd att det behöver skjutas till medel från statsmakterna för att verksamheten ska kunna dimensioneras efter den förändrade situationen”, skriver de.
I en särskild skrivelse till regeringen begär nu Migrationsverkets generaldirektör Janna Valik att regeringen skjuter till en miljard kronor utöver budget för innevarande år.
I skrivelsen hänvisas till den tillfälliga asyllagstiftningen, som gett ett ökat tryck på verket i stället för den förväntade minskande belastning budgeten byggde på. Budgeten var dimensionerad för 16 000 asylärenden, men den tillfälliga lagen hade fram till 20 januari genererat 23 885 ytterligare ärenden. Om inte ytterligare medel skjuts till måste verket senast första april säga upp 1 600 av de 3 000 anställda.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
