Upprörda känslor på Migrationsverket
På några av Migrationsverkets tillståndsenheter är det upprörda känslor. Det sedan anställda fått besked om att enheterna ska ombildas och att de i stället ska handlägga asylärenden.
På Migrationsverket finns dels enheter som arbetar med tillståndsärenden, som rör frågor om bosättning och medborgarskap, dels enheter som arbetar med asylärenden, där rätten till asyl ska bedömas.
Nu har Migrationsverket beslutat att göra om tillståndsenheten i Stockholm och Göteborg, respektive halva enheten i Malmö till asylenheter, eftersom dessa ärenden ökat mer än beräknat.
Beslutet har väckt starka känslor bland personalen. Sanna Norblad, ordförande för ST inom Migrationsverket, beskriver situationen som kaosartad.
− Det är jätteupprört, med full rätt. De anställda har blivit överkörda av arbetsgivaren,
Enligt Sanna Norblad är det omkring 50 årsarbetskrafter som berörs. Hon menar att det är stor skillnad på att arbeta med tillstånds- respektive asylärenden.
− Det är inte så att de som sitter på tillståndsenheten har ett lätt jobb, det kan vara nog så svårt. Men det är en annan sak att sitta inför människor som är så utsatta. Därför hade det varit bra att lösa det här på frivillig väg.
Hon är fullt medveten om att arbetsgivaren har rätt att omfördela personalstyrkan för att möta behoven. Men hon menar att det skötts på ett dåligt sätt.
Det började med att ST blev kallade till ett extra samverkansmöte för några dagar sedan där beslutet presenterades.
− Vi föreslog att arbetsgivaren skulle arbeta med frivillighet. Men det har de alldeles för bråttom för.
Enligt Sanna Norblad har det inte samverkats om vilka enheter som är lämpliga för att ombildas till asylenheter. Det har heller inte gjorts någon riskbedömning före beslutet.
− Vi hade kunnat hjälpa till och kanske hittat enheter i landet där en majoritet ställt upp på frivillig väg, och på så sätt fått med personalen på ett bra sätt. Nu är det starka känslor, och det förstår jag när man pekar med hela handen.
Som Publikt tidigare har rapporterat kan också asylenheterna få nya arbetsvillkor i och med att arbetsgivaren vill införa schemalagd arbetstid på söndagar. Inte heller det beslutet var förankrat bland personalen, och i den frågan har ST inlett centrala förhandlingar med arbetsgivaren.
ST har nu förtroendevalda ute på enheterna som ska fånga upp vad medlemmarna tycker.
För dem som nu ska börja arbeta med asylärenden väntar en tids utbildning. Men 1 mars ska de vara redo att handlägga asylärenden. Redan 1 december lyfts tillståndsärendena från dem, till vilka enheter de ska gå är än så länge oklart.
Enligt Christina Werner, verksamhetschef på Migrationsverket, står hela myndigheten inför stora utmaningar.
− Orsaken till att vi gör detta beror på att antalet asylsökande ökat stort medan den förväntade ökningen av anhöriginvandrare uteblivit. Det kommer omkring 5 000 asylsökande i månaden .
Situationen i framför allt Syrien har lett till att myndigheten, enligt henne, varit väldigt ansträngd under en längre period och att vissa arbetar alldeles för mycket övertid.
− I det läget måste vi ändå se till att asylsökande inte får vänta för länge och att arbetsbördan blir rimligt fördelad, säger hon.
Christina Werner förstår att enskilda medarbetare kan känna sig oroliga och kanske inte ser det som något positivt men enligt henne måste myndigheten agera för att stötta personalen som arbetar med asylärenden.
− Den inskolningstid som krävs för personalen på tillståndsenheterna är marginell jämfört med den tid det tar att rekrytera. Det här är helt enkelt snabbaste sättet. Men det är klart att vi känner att vi kunde ha kommunicerat på ett bättre sätt.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.